Potatis är en stapelföda i många delar av världen och producerar en mycket stor mängd matportioner per ytenhet, vilket bidrar till ett uthålligt jordbruk. Dock är bladmögelangrepp ett stort problem vid potatisodling, som kräver omfattande besprutning. Potatis besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål. Trots detta orsakar bladmögel en global skördeförlust på 16 procent varje år, med en enorm kostnad som följd.
Med genteknik går det att ta fram sorter av potatis och andra grödor som är mer mögelresistenta och har högre kvalitet, och därmed kräver mindre besprutning. För att undersöka denna möjlighet har forskare från SLU tagit fram en förbättrad variant av en av de vanligaste potatissorterna i Sverige – King Edward. För att göra potatisen uthålligt resistent försågs den med tre resistensgener, så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis. Erik Andreasson, professor och chef för resistensbiologienheten på institutionen för växtskyddsbiologi vid SLU, berättar:
– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel och sätter igång ett starkt immunförsvar vid angrepp. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt. Med tre resistensgener blir potatisen mer uthålligt resistent.
Forskarna gjorde tre fältförsök, under 2019, 2020 och 2021 och resultaten var mycket bra. Den genmodifierade potatisen hade en extremt god resistens och drabbades inte alls av bladmögel. Försöket gjordes med den naturliga patogenpopulationen i Sverige, som är mycket komplex.
– Med den metod som vi använde för att tillföra resistens mot sjukdomen bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som många av oss i Sverige tycker så mycket om. Detta kan alltså vara ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.
Enligt Erik Andreasson gjordes försöken som presenteras i studien enligt ”klassisk genmodifiering”. Även om det rent praktiskt skulle kunna gå att odla denna potatis i stor skala redan idag, görs det inte på grund av EU:s lagstiftning och dess tillämpning gällande GMO. Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat gällande gensaxen (CRISPR) och cisgenesis, som innebär att man överför enskilda gener mellan närbesläktade organismer. I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som nu visat sig fungera bra i Sverige, och som finns i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen, kunna användas inom ramen för cisgenesis.
– Skulle denna King Edward-potatis användas skulle den totala användningen av fungicer i jordbruket minska med flera procent. Den resistenta potatisen har utvecklats med stöd från International Potato Centre i Afrika där man ofta inte har råd med kemisk bekämpning, säger Erik Andreasson.
Kontaktperson
Erik Andreasson, professor
Institutionen för växtskyddsbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
erik.andreasson@slu.se, 040-41 53 49
Den vetenskapliga artikeln
Jéssica Bubolz, Patrycja Sleboda, Anna Lehrman, Sven-Ove Hansson, Carl Johan Lagerkvist, Björn Andersson, Marit Lenman, Svante Resjö, Marc Ghislain, Muhammad Awais Zahid, Nam Phuong Kieu & Erik Andreasson. 2022. Genetically modified (GM) late blight-resistant potato and consumer attitudes before and after a field visit. GM Crops & Food, 13:1, 290-298.
https://doi.org/10.1080/21645698.2022.2133396
