SLU-nyhet

Söker tidiga angrepp av barkborrar med drönare

Publicerad: 17 maj 2023
En forskare som står utomhus vid en drönare.

Nu pågår fältarbetet för fullt på SLU:s avdelning för skoglig fjärranalys, och ett projekt fokuserar på utbrott av granbarkborrar. Genom att kombinera mätningar av trädens savflöden med bilder från högteknologiska kameror monterade på drönare vill forskarna förbättra de modeller som används för att upptäcka utbrott i ett tidigt skede.

Granbarkborrar utgör ett stort hot mot äldre granskog i Europa och skogsbruket lider årligen förluster på grund av denna skadegörare. För att minska konsekvenserna av granbarkborrens framfart skulle det vara gynnsamt om utbrotten upptäcktes i god tid innan borrarna spridit sig till hela beståndet. På så vis skulle skogsägarna kunna vidta åtgärder i form av punktvisa avverkningar av angripna träd och därmed minska skogsskadornas omfattning.

Det första symptomet på att ett träd är angripet av granbarkborrar är att vätsketransporten inne i trädet har blivit blockerad. Genom att analysera bilder tagna av en drönare utrustade med antingen en multi- eller hyperspektralkamera (med över 200 spektrala band på varje kamera) som båda kan registrera våglängder utanför det synliga registret, är det möjligt att urskilja de träd som börjar lida av vätskebrist.

– I tidigare projekt har vi använt nio spektrala band och nu när vi har mer än 200 band att tillgå hoppas vi att modellen för att upptäcka vattenbrist tidigt hos träden ska förbättras avsevärt, berättar Langning Huo, en av projektledarna.

För att förbättra modellen ytterligare placerar forskarna ut s.k. savflödesmätare på vissa av träden i samma område som drönaren fotograferat för att få ytterligare ett mått på i vilken utsträckning träden upplever vätskebrist.

– Genom att jämföra data från savflödesmätarna med bilderna som drönaren samlar in kan vi undersöka hur väl det faktiska savflödet överensstämmer med det vi ser i bilderna. På så vis kommer vi kunna korrigera och förbättra modellen ytterligare, berättar Langning Huo.

Utöver att förbättra dagens mätmetoder och modeller etablerar projektet ett europeiskt nätverk för samarbete kring frågor som rör störningar i skogens ekologi. Projektet har även för avsikt att bidra med kompetensutveckling inom skoglig fjärranalysteknik till projektpartnern i Slovakien. I förlängningen är förhoppningen att projektländerna ska kunna standardisera och harmonisera relaterad datainsamling.

Fakta:

RESDINET är ett Horizon 2020-projekt med följande samarbetspartners:

Institutet för skoglig ekologi, Slovakiens vetenskapsakademi, Geodatacentralen, Östra Finlands universitet, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå och Institutionen för ekologi, SLU Uppsala.