Det är tidig morgon på försöksplatsen i Uppsala, en åker norr om Ultuna. Det är en av de första sommardagarna och solen lyser starkt. På den sandiga åkermarken sprids biokol av två olika sorter ut i 24 rektangulära provytor. Hälften av biokolsytorna prepareras med biokol från granvedsflis och den andra hälften behandlas med biokol från frörester. Bakom projektet står en forskargrupp som vill ta reda på vilka effekter som användningen biokol ger i svenska jordbruksmarker.
-Vi vet från studier och projekt som genomförts i Afrika att biokol kan ha en positiv effekt på såväl kolinlagring som skörd, och att det kan vara en bra åtgärd för att skydda grödan från torka, berättar Haichao Li, postdoktor vid institutionen för mark och miljö.
Gynnar markens funktioner i framtida klimat
Biokol görs av restprodukter från skogs- och jordbruk som förbränts med låg tillgång till syre, en process som kallas pyrolys. Biokol bidrar till kolinlagring, men kan också påverka växtproduktion och näringsomsättning i marken. Biokol kan öka kolinlagringen i jordbruksmarken och bidrar därmed till minska klimatpåverkan. Det är ett verktyg i jakten på infångning av växthusgaser, men det kan också gynna markens funktioner i ett varmare klimat.
Med klimatförändringen kommer vädret bli alltmer extremt med både torka och skyfall. Då kan biokol hjälpa till att rusta marken att bättre klara av påfrestningarna. Men ännu är kunskapen begränsad om hur svenska åkermarker reagerar på biokol.
-Att vi har begränsat med kunskap om biokolets långsiktiga effekter i svenska åkermarker är bekymmersamt med tanke på att när vi väl har tillfört biokol till marken går den inte att ta bort. Många ser enbart fördelarna som biokol bidrar med, men glömmer bort att det kan finnas risker med biokol som vi ännu inte känner till, säger Erik Karltun, forskare vid institutionen för mark och miljö och ledare för projektet.
Därför är det angeläget att det finns bra biokolsförsök på svenska åkermarker där olika effekter av biokol kan studeras, menar Erik Karltun.
Hoppas på nya långliggande försök
Forskargruppen hoppas att de fältförsök som nu installeras i Uppsala är början på mer långsiktiga försök med biokol. Just nu finns finansiering för att hålla igång verksamheten något år framöver, men SLU har fått klartecken till att marken kan användas åtminstone fram till 2040. Men Erik Karltun hoppas att biokolsförsöken kan pågå mycket längre än så.
-Förhoppningen är att det här ska bli ett långliggande försök, alltså platser där vi under en lång tid kan utföra mätningar för att följa biokolets effekter över tid. Det bidrar till att öka kunskapen om vilka nyttor och bieffekter som biokol har, vilket är intressant för bland annat kommuner och företag i samband med anläggning av grönområden i stadsmiljö.
Möjlighet till minskad klimatpåverkan vid markanvändning
Om det visar sig att biokolet har goda effekter i svenska jordar finns möjligheter för markägare att bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan i samband med markanvändning. Men det återstår att se. Haichao Li tror att det kommer dröja minst två år innan försöken ger resultat.
-Förändringar i marken sker väldigt långsamt, så det kommer ta ett tag innan försöken bär frukt. Minst två år, men troligtvis längre tid än så. Tids nog kommer vi ha långa mätserier som vi kan använda för att förstå mer om och hur vi kan använda biokol här i Sverige.
