Vi måste utveckla ett helt nytt forskningsområde
Andrew Gallagher har kartlagt forskning som kopplar samman hållbar stadsutveckling, urbanisering och livsmedelssystemet. Andrew är koordinator på SLU Urban Futures och håller i samarbetsprojektet Mat och stad som drivs av framtidsplattformarna SLU Future Food och SLU Urban Futures.
– Det finns många projekt vid SLU som handlar om mat och stad, till exempel om stadsodling. Men vi har inte riktigt kommit åt kärnan än, det vill säga hur vi på ett systematiskt sätt integrerar matfrågor i urbana studier, till exempel landskapsarkitektur eller stadsplanering. Det behövs för att förstå kopplingen mellan livsmedelssystemet och urbaniseringen på ett djupare plan. Det finns en hel del forskning utomlands, men inte i Sverige ännu. Vi behöver utveckla ett nytt forskningsområde och stärka den urbana sidan av livsmedelssystemet, säger Andrew.
Såddpengar och nytt forskningsprogram på gång
För att hjälpa forskarna att komma i gång har SLU utlyst såddpengar för nya tvärvetenskapliga projekt i området. Två ansökningar kommer beviljas 50 000 kronor vardera. Sista dagen att söka är 26 mars.
Offentlig förvaltning har en nyckelroll när det kommer till att ställa om till ett hållbart livsmedelssystem. Därför är det viktigt att inkludera den i forskning och innovation.
– Nyligen fick vi den goda nyheten att det stora forskningsprogrammet SustainGov som SLU är med i blev finansierat av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Målet är innovationer i offentlig förvaltning som leder till bättre styrning. SustainGov ska hjälpa till att möjliggöra och skynda på den gröna omställningen. SLU bidrar med sin expertis inom hållbara livsmedelssystem, hållbar stadsutveckling, One Health, marina ekosystemfrågor, naturresursförvaltning och kunskap inom policy- och planeringsfrågor, berättar Fredrik Fernqvist som är universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle vid SLU.
Företagande och ett klurigt koncept
Fredrik forskar på trädgårdsvetenskap med inriktning på företagsekonomi.
– Det finns så mycket som påverkar företagarna i de gröna näringarna. De har mycket att tänka på som produktion, marknad, hållbarhet, jord- och vattenkvalitet samt lagar och regler. Man kan inte förvänta sig att en företagare ska hantera allt det här. Här behövs det verkligen en helhetssyn, säger Fredrik.
Fredrik och Håkan har varit med och tagit fram den fristående universitetskursen Food planning. Food planning är det engelska begreppet för integrerad livsmedelsplanering. De är också inblandade i mastersprogrammet Hållbara livsmedelsystem och programmet Food and Landscape.
– Det blev snabbt tydligt att det är oerhört komplext! Vi fick börja tänka på hur vi skulle lära ut ämnet och förklara konceptet, säger Håkan.
Vad händer om det kommer två kriser samtidigt?
Integrerad livsmedelsplanering är processer för beslutsfattande och planering som tar hänsyn till mat och dess relation till livet i staden och på landsbygden.
– Människors hälsa, miljö, jobb, ekonomi och sociala frågor är viktiga komponenter. Det är ett sätt att prioritera matfrågor på lokal, regional och nationell nivå för att förbättra samhället. De här frågorna måste integreras i samhällsplaneringen och politiken, säger Andrew.
– Vårt distributionssystem är känsligt för störningar. Det har vi sett under perioder av torka, under covidpandemin och under Rysslands invasion av Ukraina. Ofta kan marknaden lösa det bra och fort, men det är ändå sårbart. Kriserna verkar komma oftare nu och vi vet inte när nästa kommer. Har vi otur kommer det två kriser samtidigt, säger Fredrik.
– Samhället i stort börjar förstå att vi behöver bättre planering. Men det är svårt! Vi har olika myndigheter och förvaltningar med olika uppdrag. Att koordinera dem är en stor apparat, det finns konkurrens olika organisationskultur och de olika prioriterade politiska målen kan stå i konflikt med varandra. Det är en stor process att ställa om hela förvaltningen. Det är hög tid att vi börjar prata om det här nu, fortsätter Fredrik.
Allt blir inte bättre av att planering, det viktiga är ett flexibelt system
– Sen ska vi komma ihåg att allt inte blir bättre för att det planeras. Många livsmedelssystem är bra på att reglera sig själva. Det land som hade otroligt planerade system för det mesta var Sovjetunionen, men livsmedelssystemet fick de aldrig att fungera! Det är viktigt med planering, men man måste planera med omsorg och planera rätt saker, säger Håkan.
– Nej precis, det handlar inte bara om planering, utan processer för hur man ska planera. Det är inte bara ett planeringsdokument, utan hur man ska arbeta tillsammans effektivt, lägger Fredrik till.
– Det är inte bara att planera för hur mycket mat som ska produceras av vem och när, utan snarare hur vi planerar ett system som klarar av att vara flexibelt. Vi måste kunna utföra rätt åtgärder när kriser uppstår. Det är inte ett linjärt tänk från gödsel till återvinning av avfall, utan vi måste klara oförutsedda störningar, säger Håkan.
Håkan och Fredrik har nyligen skrivit en policy brief tillsammans som heter ”Integrerad livsmedelsplanering för hållbarare livsmedelssystem”. Här förklarar de konceptet och ger råd till beslutsfattare hur utredningar och arbete kan struktureras samt hur beslut kan genomföras på bästa sätt.
Workshop i Lund blev en viktig mötesplats
I november förra året arrangerade Andrew, Håkan och Fredrik en workshop i Lund om livsmedelsplanering i en ny tid. Nätverkande var en viktig del av mötet.
– Det var lyckat för vi fick med representanter som arbetar med livsmedelsystemet på en kommunal nivå från hela Skåneregionen. Deltagarna fick berätta för varandra hur de sysslar med de här frågorna, säger Andrew.
– Deltagarna tyckte det var bra att få prata med andra aktörer med liknande utmaningar. Det var högljutt i pauserna, det var tydligt att det fanns mycket att prata om! Säger Håkan.
– I början var det inte helt klart vad vi menade med integrerad matplanering, men sen när vi började diskutera det blev det tydligare. Det kan ju till exempel handla om logistik eller att förbereda mat för kommunala verksamheter. Deltagarna insåg att de i hög grad var en del av de här processerna. Det här var en viktig mötesplats. Måltidsekonomer och dietister känner varandra, men man känner inte de som jobbar i andra förvaltningar som till exempel inom distribution, säger Fredrik.
Mat-aktörer möts i Uppsala i april
Nu ska workshopen ges på nytt i april i Uppsala.
– Den här gången tar vi tillfället i akt att bjuda in ännu fler aktörer, förutom kommunala representanter bjuder vi även in region Uppsala och andra aktörer från livsmedelsystemet. Det kommer bli ett bra tillfälle att nätverka och se vad som kan göras praktiskt för att jobba mer integrerat med matfrågor, säger Andrew.
Läs mer om workshopen den 18 april: Livsmedelsplanering i en ny tid
Text: Cajsa Lithell
Kontakt
Fredrik Fernqvist, universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle, SLU. E-post: fredrik.fernqvist@slu.se
Håkan Jönsson, gästprofessor vid institutionen för människa och samhälle, SLU. E-post: hakan.l.jonsson@slu.se
Andrew Gallagher, koordinator för projektet Mat och Stad som drivs av SLU Future Food och SLU Urban Futures, andrew.gallagher@slu.se
