Blandskog ger mer än bara biodiversitet – ny doktorsavhandling visar hur

Att plantera olika trädslag tillsammans i stället för att satsa på monokulturer* är ett sätt att både motverka klimatförändringar och öka skogens lönsamhet. Det visar Joel Jensen i sin doktorsavhandling, där han analyserat data från skogsexperiment över hela världen.

– Blandskogar kan ge både mer virke och mer kolinlagring i marken än traditionella monokulturer, säger han.

Globalt nätverk har gett svar

Joel Jensens forskning bygger på analyser av data från TreeDivNet, ett internationellt nätverk för experiment kring träd och biodiversitet. Joel har fokuserat på unga trädplanteringar i Europa och Brasilien och undersökt mönster på global nivå. I studien ingår bland annat försök med Salix (energiskogsträd) och en rad europeiska och tropiska trädarter.

– Jag har velat bena ut och på djupet förstå mekanismerna för hur trädarter påverkar varandra i olika miljöer, och vad det betyder för miljönyttan och produktionen, säger Joel.

Han drar slutsatsen att det inte räcker att bara tänka på antalet trädarter. Arternas egenskaper och de olika odlingsplatsernas förutsättningar spelar en avgörande roll.

Högre produktion – utan att tumma på miljönyttan

Joels studier visar att produktiviteten kan främjas med fler trädarter, och att markens kolinlagring kan bli högre i blandskog än i monokulturer, särskilt i kalla och näringsfattiga miljöer. Det fanns alltså inget motsatsförhållande mellan att lagra kol och att producera virke i hans forskningsresultat.

Det handlar till stor del om funktionella egenskaper, alltså trädens karaktärsdrag som till exempel vedtäthet och bladens kväveinnehåll.

– Det är den typen av faktorer som förklarar varför blandskog fungerar ibland och ibland inte, säger Joel Jensen.

Anpassning till en föränderlig värld

Joel Jensens forskning är ett viktigt bidrag till ett växande intresse för blandskogsskötsel, både inom akademin och skogsbruket. Samtidigt betonar han att det inte finns någon universell lösning för hur man ska bruka skog.

– Blandskog är en av flera olika strategier för att anpassa skogsbruket till en osäker framtid, säger han.

Vi behöver lära oss mer om hur arter fungerar tillsammans på lång sikt, särskilt i äldre skogar.

Med ökad kunskap om hur arter, deras egenskaper och skogsmiljön de utvecklas i samverkar, kan man anpassa skogsbruket till att både stå emot klimatförändringar och leverera värden till samhället.

Jägmästare och forskare – med nyfikenhet som drivkraft

Joel Jensen hade egentligen inga planer på att bli forskare. Som nyutexaminerad jägmästare tog han ett jobb som assistent inom forskningen, och fastnade för hantverket.

– Jag insåg att forskning var roligt. Man får leka med data, testa hypoteser, göra grafer, bolla idéer och försöka fylla ”the knowledge gap” kring varför skogen fungerar som den gör, säger han.

Nyfikenhet och problemlösning är det som driver honom framåt i akademin just nu. Samarbetet med kollegor i det globala nätverket TreeDivNet har också blivit en drivkraft.

– Jag har lärt mig otroligt mycket av att samarbeta internationellt. Det har gett nya perspektiv, berättar han.

Till hösten väntar ett nytt kapitel: en tjänst som postdoktor i USA, där han ska fördjupa sig ytterligare i hur trädarters egenskaper påverkar skogsekosystemet.

– Nu ska jag grotta ner mig i detaljerna ännu mer. Det ska bli spännande att se vart det leder.

*Monokulturer i skogsbruk innebär att man planterar en trädart över stora områden. Det kan leda till minskad biologisk mångfald och ökad sårbarhet för skadedjur och växtsjukdomar.