Bättre compliance och hälsa via lågstresshantering av hund

”Frihet från smärta, skada och sjukdom genom förhindrande av detta eller snabb diagnos och behandling. Frihet från rädsla och oro genom att säkra förutsättningar och behandlingar som undviker mentalt lidande.” Detta är två av de fem friheterna för djurvälfärd. Dock blir många hundar väldigt stressade vid besök hos veterinär, samt när djurägaren försöker behandla eller utföra förebyggande vård i hemmet.

Stress kan utgöra flera risker

Minskad stress = bättre hälsa

En stressad hund kan försöka fly från den obehagliga situationen. Flyktbeteende kan innebära allt ifrån att dra undan tassen när veterinären vill titta, till att kasta sig av undersökningsbordet och ibland även aggressivt beteende som att t.ex bita den person som försöker undersöka eller hålla fast. Om hunden blir väldigt stressad, så kan det innebära att det blir väldigt svårt att undersöka och behandla, både för djurhälsopersonal men också för djurägaren. Detta utgör risk för sämre läkning och livskvalitet. Det kan också utgöra risk för förkortad livslängd (om t.ex hunden får en sjukdom som kräver regelbunden behandling hemma och/eller på klinik, så kan svårighet att behandla vara en faktor i beslutet i valet att behandla eller att låta avliva hunden).

Stress i sig kan utgöra lidande för hunden, dessutom påverkar stress hundens fysiologi (t.ex blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, temperatur m.m) vilket kan göra det svårare att ställa rätt diagnos, och därmed innebära risk för längre tid till rätt vård och tillfrisknande.

Stress och smärta samspelar, kan förstärka varandra och kan vara svåra att särskilja, vilket innebär att det kan bli svårt att bedöma om hunden har ont eller är psykiskt stressad (eller både och) – vilket gör det svårare att avgöra vad som är korrekt behandling.

Stressade hundar leder till stressade människor

Både djurägare, djurhälsopersonal och studenter inom veterinär- och djursjukskötarutbildningar uppger att de känner sig stressade och/eller osäkra vid hantering av stressade, rädda och/eller aggressiva djur (1-4). Genom att ha kunskap om hundens stressbeteenden samt att ha kännedom om hur man kan anpassa vårdsituationen så kan det vara möjligt att förebygga stark stress och därmed aggressiva beteende.

Exempel: genom att vara medveten om sitt eget kroppsspråk samt genom att se och ha förståelse för hundens vanligaste stress-signaler så kan djurhälsopersonal och djurägare pausa, avbryta och förändra sin plan INNAN hunden eskalerat till att försöka slita sig loss eller riskera att bita någon. Detta ger ofta omedelbara fördelar för att t.ex kunna undersöka, ta blodprov, ge injektioner, behandla sår och även vid eftervård i hemmet (5).

Projektplan och metoder

Del 1

• Utveckla och praktiskt utvärdera ett svenskspråkigt verktyg som kan ge stöd i att utvärdera hundars stressnivå på klinik och under träning. Avsikten är att verktyget ska användbart både för djurhälsopersonal och hundägare.

Verktygets relevans utvärderas av etologer, och andra experter inom hundens beteende.

Del 2

• Utveckla svenskspråkiga träningsguider för klinisk hantering. Träningsguiderna ska vara uppbyggda på ett sådant sätt att det är användbart både för djurhälsopersonal och hundägare.

Guiderna kommer att tas fram med hjälp av litteraturstudier, studiebesök, kurser inom området, samt praktiskt träning och utvärdering av dokoranden, hundägare samt studenter.

Del 3 

Eventuella ändringar kan förekomma under Del 3.

• Hundarnas ”stressnivå” bedöms vid ett inledande klinikbesök enligt det utarbetade protokollet från Del 1.

Uppföljning sker efter 1 år, uppdelat på ”tränade” och ”otränade” hundar avseende stressnivå.

• Enkät/intervju-studie avseende behandling i båda interventionsgrupperna, eventuell beteendeförändring hos hundägare samt upplevd tillämplighet av träningen och kunskapen inom stressbedömningen.