Forskning

Vilken roll spelar fjällbjörkskogarna för att bevara arter som lever i och av död ved och som missgynnas av skogsbruket? I det här projektet söker forskarna svaren genom att kartlägga vilka vedlevande insekter och svampar som lever i fjällbjörkskogar.

Kan glesa tallskogar på hällmarker och myrar få en större betydelse för insekter och svampar som missgynnas av skogsbruk? I projektet studeras effekterna av naturvårdsåtgärder på så kallade impediment.

Undersöker hur EU:s mHREDD-lagar - obligatoriska mänskliga rättigheter och miljömässig företagsbesiktning - kan förbättra mänskliga rättigheter (inklusive arbetsrättigheter) som del av Vietnams pågående fiskereformer.

Växtrester från jordbruket är intressanta för produktion av växtprotein, biogas och bioplast eftersom de inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Men hur säkerställs att jordhälsan inte försämras när växtresterna förs bort? I ett projekt vid SLU undersöks om mellangrödor kan vara en lösning.

Lustgas är en av de mest betydande växthusgaserna från jordbruket, men trots det något som sällan nämns. Vid SLU i Alnarp pågår det forskning om hur utsläppen av lustgas kan minimeras från jordbruket, bland annat genom att förändra gödslingsstrategier och skörda mellangrödor för biogasproduktion.

Förra året signalerade Länsstyrelsen Skåne en positiv syn på solcellsanläggningar på jordbruksmark, förutsatt att de kombineras med odling. Samtidigt finns en stor mängd ytor i städerna som skulle kunna användas för solceller. Vilka värden ska prioriteras när solelsproduktionen byggs ut lokalt?

Ett omfattande arkiv med borrspån från träd har fått ett nytt liv som resurs för skogsforskare. En av forskarna som utnyttjat arkivet är Kelley Bassett på SLU. Med hjälp av prover från borrspånen tar hon fram ny kunskap om hur skogens tillväxt och hälsa förändras över tid.

Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet och det kommer inte att öka skogsavverkningen nämnvärt, så länge våra bostadsytor inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre byggnader, men då krävs också mer trä.

Renens lavrika vinterbetesmarker har minskat kraftigt de senaste sjuttio åren. Genom att anpassa skogsbruk med hårdare röjningar och gallringar kan förutsättningarna för vinterbete öka med 22 procent inom 15 år.