FuncNet – bättre skötsel av gräsmarker i Europa för att gynna pollinatörer och växter

Under de senaste hundra åren har gräsmarkerna i Europa minskat kraftigt, och blivit allt mer utspridda. Detta hotar inte bara växter och djur utan även viktiga ekosystemtjänster som pollinering.

Nästan 90 procent av alla blommande växter är beroende av pollinering från insekter för att inte dö ut. Pollineringen har även av stor betydelse för arternas genetiska variation, något som bland annat påverkar växternas förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat.

Den biologiska mångfalden fortsätter att minska i snabb takt, trots att ungefär en fjärdedel EU:s landyta är skyddad. Det visar att det inte räcker att fokusera på dessa - ofta isolerade - öar i landskapet. Även områden runt omkring - som vägrenar, dikeskanter eller kraftledningsgator - skulle kunna fungera som viktiga spridningsvägar för växter och pollinatörer ifall de togs om hand på rätt sätt.

FuncNet är ett europeiskt forskningsprojekt som fokuserar på regioner i Belgien, Tjeckien, Estland, Tyskland och Sverige där gräsmarker tidigare varit vanliga men som nu har minskat kraftigt i både omfattning och sammanhängande.

Forskarna tittar bland annat på:

• hur landskapet (både idag och historiskt) påverkar vilka växter och pollinatörer som finns i olika områden, både där gräsmarkerna är väl sammanlänkade och där de är uppdelade i små delar.
• hur interaktionerna mellan växter och pollinatörer påverkar vilda växters hälsa och anpassningsförmåga (utifrån modellarten gullviva).
• vilka personer och grupper som är viktiga för att ta hand om dessa naturområden, och vad som motiverar dem att skydda och sköta landskapet på ett sätt som värnar biologisk mångfald.

Med hjälp resultaten ska forskarna föreslå verktyg och metoder för att sköta gräsmarker och marginalmiljöer på ett hållbart sätt.

Gullviva modellart

FuncNet har växt fram ur medborgarforskningsprojektet Finn en gullviva.

Även i detta projekt är växten modellart.

Bland annat kommer en grupp, under ledning av Jan Plue vid SLU Centrum för biologisk mångfald, titta på den som en indikator för hur ett landskap mår.

Gullvivan har en genetisk mekanism för korsbefruktning med två lätt åtskiljbara blommor. I välmående populationer ska det finnas lika många av båda sorterna. 

Men även om det är så kan det finnas problem, eftersom det tar tid innan förändringar i landskapet slår igenom. Därför kommer forskarna även studera hur landskapen har förändrats över tid.

Ett slags ”släktträd” för landskapet kommer att byggas upp – en så kallad terragenetisk modell – som visar hur olika gräsmarksfragment hänger ihop historiskt. På så sätt kan man förstå både de rumsliga och tidsmässiga faktorerna som påverkar dagens biologiska mångfald.

Läs mer på projektets egen sida samt på Biodiversas webbplats.