Mossig skogsmark med solljus som silas genom träden och små rektangulära föremål, små fällor, bland grönskan.
FORSKNINGSPROJEKT

RESTOREID: Kan skogsrestaurering skydda oss mot djurspridda smittämnen?

Uppdaterad: oktober 2025

Översikt

Projektets officiella namn:
RESTOREID: Kan skogsrestaurering skydda oss mot djurspridda smittämnen?
Start: januari 2025
Projektansvarig: Hussein Khalil
Kontaktperson: Hussein Khalil
Finansiär: Europeiska Unionen.

Globala mål

  • 3. Hälsa och välbefinnande
  • 11. Hållbara städer och samhällen
  • 12. Hållbar konsumtion och produktion
  • 15. Ekosystem och biologisk mångfald
  • 17. Genomförande och globalt partnerskap

Kort om projektet

Vi vet att avskogning och försämring av skogens biologiska mångfald kan påverka många ekosystemtjänster negativt och därmed bidra till en global ökning av zoonotiska (djurspridda) sjukdomar. Vår kunskap om det motsatta sambandet – hur zoonotisk smittrisk påverkas av skogsrestaurering – är däremot begränsad. Det vill en ny internationell studie råda bot på. 

Som del av ett samarbete mellan tolv länder i tempererade delar av Europa och tropiska Afrika ska forskare från SLU jämföra data om smådäggdjurssamhällen, deras patogener (smittämnen), och biologisk mångfald mellan skogar med olika skötselmetoder. 

Syftet är att visa hur skogsrestaurering kan förändra de ekologiska förutsättningarna för zoonotiska patogener. Resultaten kommer att ge oss en bättre uppfattning om hur skogsrestaurering påverkar risken för smitta från djur till människa och därmed bidra till utvecklingen av framtida restaureringsinitiativ och minskade folkhälsorisker. 

Specifika forskningsområden:

  • Lokal förekomst av patogener och deras värddjur.
  • Samband mellan biologisk mångfald, smådäggdjur och patogenförekomst.
  • Utvärdering av metoder för att uppskatta biologisk mångfald.

Läs mer om Restoreid och det internationella samarbetet här.

En person med kamouflagehatt och röd skjorta knäböjer vid ett vitt nätält i en skog.
Insamling av flugor för eDNA-analyser av biologisk mångfald. Foto: Theodora Georgaka.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt