Mer-än-mänsklig överlevnad

Intresset för överlevnadskunskap, som hur man gör upp eld, hittar ätliga växter eller bygger skydd, ökar i dessa oroliga tider av klimatförändringar, krig, och globala pandemirisker då individens beredskap inför kriser och samhällsstörningar står högt på agendan. Samtidigt finns det även behov av förbättrad säkerhet i friluftslivet när fler och fler människor beger sig ut i naturen. Idag finns det flertal böcker och kurser inom överlevnadskunskap, specialiserad utrustning och dokusåpor som lockar miljontals tittare.

Ett stort problem med den här trenden dock är en överlevnadsdiskurs som ofta fokuserar på individen som ensam måste kämpa mot naturen eller överleva en annalkande kollaps, till exempel genom att bunkra mat eller lära sig överlevnadskunskaper. Den här idén kan förstärka människans separation från naturen, rådande individualism och uppgivenhet där förberedelse inför en möjlig kollaps görs på bekostnad av fortsatta försök att lösa hållbarhetskriser. Ett annat problem är att intresset för överlevandskunskap är en del av en trend där naturen har blivit en arena för människans äventyr som lämnar ett stort ekologiskt avtryck. Det finns därför ett behov att utforska alternativa förhållningsätt till överlevandskunskap som kan stärka krisberedskap men som samtidigt förbättrar människans relation till naturen och verkar för en hållbar samhällsförändring.

Detta projekt syftar till att undersöka, utmana och ompröva överlevnadsdiskursen, så som den manifesterar sig i utomhuspedagogik och friluftsliv, genom att grunda den i ett relationellt mer-än-mänskligt perspektiv. Med termen "mer-än-mänsklig överlevnad" vill jag betona hur mänskliga och icke-mänskliga (dvs djurens, växternas, jordens) intressen och aktörskap är sammanvävda när det gäller överlevnad i en tid av planetära kriser. Projektet utgår från ett antagande att det knappt går för människan att överleva på lång sikt utan friska ekosystem och fungerande relationer - både människor emellan i lokalsamhället och mellan människa och natur. Projektets hemvist är inom miljöhumaniora, och i synnerhet inom friluftsforskning, med särskild fokus på relationell mer-än-mänsklig miljöetik som lyfter naturens aktörskap och intressen i friluftsaktiviteter. Projektet drar även inspiration från överlevnadskunskapens historiska rötter i ursprungliga jägar- och samlarkulturer med nyfikenhet för hur dessa återupplivas och återuppfinns – och möjligen romantiseras, missförstås och approprieras – inom den samtida utomhuspedagogiken.

Projektets första arbetspaket är en explorativ studie där jag kommer att genomföra intervjuer och observationer med professionella vildmarksguider och instruktörer som arbetar med överlevnadskunskap i Sverige med fokus på deras etiska och pedagogiska förhållningssätt. Projektets andra arbetspaket kommer att ta fram, testa och utvärdera nya pedagogiska metoder som fokuserar på bortglömda ursprungliga överlevnadskunskaper och relationell miljöetik. Interventionerna kommer att ta form av kortare workshops och längre utbildningar och följas upp av fokusgrupper för att fånga deltagarnas upplevelser. Slutligen kommer projektet även att stödja nästa steg i min akademiska karriär. Detta inte minst genom min anslutning till Centrum för Naturvägledning som möjliggör praktiknära tvärvetenskaplig forskning. I projektet ingår även mobilitet till två framstående akademiska institutioner som kommer att utveckla mina kompetenser och internationella nätverk inom
friluftsforskning och miljöhumaniora.

Projektet bidrar med ökad förståelse för de etiska och pedagogiska möjligheterna och begränsningarna som finns med överlevandskunskap när det gäller att överbrygga klyftan mellan krisberedskap och hållbar samhällsförändring. Genom kritisk granskning av överlevnadsutbildningar och egna pedagogiska interventioner kommer projektet att bidra med konkreta verktyg som naturguider och friluftsledare kan använda för att utveckla etisk reflektion och hållbarhet i sin praktik samt främja bättre kunskap om, kontakt med och ansvar för naturen. Projektet kommer även att generera rekommendationer för samhällsplanerare som arbetar i skärpunkten mellan friluftsliv, krisberedskap och hållbar användning av naturresurser. Inte minst kommer projektet att inspirera allmänheten genom konkreta idéer för hur man kan navigera dagens miljö- och samhällskriser samtidigt som ens friluftsliv kan bli tryggare, mer meningsfull och lämna ett mindre ekologiskt avtryck.

Läs mer om projektet här.

Tidningen Extrakt skriver om projektet.