Antimikrobiell resistens – den tysta pandemin

Hur skulle en framtid utan effektiv antibiotika se ut?

Föreställ dig att en vanlig infektion, som exempelvis lunginflammation, inte längre går att behandla. Att en ko som lider av juverinflammation kan behöva slaktas då effektiv behandling saknas. Eller att grisuppfödaren kan gå i konkurs om besättningen drabbas av svindysenteri. Alla behandlingsbara infektioner som plötsligt blir livshotande.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa och livsmedelssäkerhet, och det viktigaste budskapet är: Vi måste arbeta tillsammans för att minska användningen av antibiotika, samtidigt som vi utvecklar nya läkemedel.

– Vidden och komplexiteten av problemet kräver att forskare från olika vetenskaper jobbar tillsammans, så att våra beslutsfattare kan agera globalt och kraftfullt, säger Susanna Sternberg Lewerin, som är professor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. 

Bakterier har blivit allt mer resistenta mot antibiotika, vilket är ett stort problem eftersom resistenta bakterier kan spridas på många olika sätt, bland annat direkt mellan människor och djur eller indirekt via mat och miljö. Den starka kopplingen mellan människor, djur och miljö, betyder att antibiotikaresistens kräver en One Health-approach.

– Vi SLU-forskare arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och ansvarsfull användning av antibiotika inom husdjursproduktionen såväl som för sällskapsdjur - med aspekter som livsmedelssäkerhet och hur vår miljö påverkas av detta resistensproblem, berättar Susanna.

I detta reportage gör vi nedslag i två projekt som syftar till att minska användningen av antibiotika och bidra till resistensproblematiken. Det ena med fokus avloppsvatten i Sverige. Men vi börjar i Östafrika och antibiotikaläget för fjäderfäproducenter.  

Fjäderfäproduktion i Östafrika

Vi förflyttar oss till Kenya och Uganda för att få en bild av hur fjäderfäproduktion kan se ut i dessa länder. Här finns både småskaliga producenter och större kommersiella gårdar. Många bönder håller ett fåtal frigående höns för kött- och/eller äggproduktion, som de säljer eller konsumerar i sin egen hushållning. De kommersiella gårdarna håller vanligtvis sina fåglar inomhus.

Svårtillgängligt och kostsamt

Dåliga vägar gör gårdarna otillgängliga, och det är svårt för veterinärer att ta sig fram, ofta blir det på motorcykel. Bara bensinkostnaden för att få en veterinär till gården kan vara betydande vilket gör att djurägarna ofta avstår från att anlita expertisen.

– När djuren blir sjuka rådgör bönderna med personalen vid den lokala lantbruksbutiken. Här handlar de både foder och medicin som butiksägarna rekommenderar. Personalen kanske saknar kunskap om djurhälsa och kan därigenom ge felaktiga råd. De är butiksägare som i första hand bara vill sälja sina produkter.

Om bonden har råd att ta hjälp av en veterinär, sker det ofta först efter att de har försökt behandla djuret själva och det inte har fungerat. Då är det ofta för sent att bota djuret.

– Många bönder vet inte heller hur de ska kontakta en veterinär. Vi vill hjälpa bönderna att få tillgång till professionell rådgivning och veterinärer att komma i kontakt med producenterna. I länder som Uganda och Kenya saknas det också generellt sett råd om hur man håller djuren friska. Till skillnad från Sverige, där vi har en lång tradition av att förebygga ohälsa, och där vi arbetar under mottot: Friska djur behöver inte antibiotika, men sjuka djur måste få det, säger Susanna.

Digital kunskapsplattform i Östafrika

Ett projekt där SLU medverkar handlar om hur informationsteknologi kan användas för att minska användningen av antibiotika i Östafrika.

För att nå ut med kunskap byggs en digital kunskapsportal med information om vanliga fjäderfäsjukdomar och hur man kan förebygga dem, samt information om rätt användning av antibiotika.

Bönderna kommer också att kunna registrera sin användning av läkemedel och detaljer om djursjukdomar i portalen, där de också kan hitta information om hur man kontaktar en veterinär och var närmaste läkemedelsbutik finns. Butikerna ska också registrera läkemedelsförsäljning (detta är ändå obligatoriskt att rapportera). Alla som registrerar kommer att kunna se hur deras data jämförs med allmänna trender i all registrerad data.

– Och för att göra det möjligt att bönderna ska få kontakt med en veterinär till lägre kostnad kommer vi att testa videosamtal. Även om undersökningen inte kan vara lika grundlig via digital kommunikation, tror vi att detta kommer att förbättra användningen av läkemedel och minska risken för antibiotikaresistens, säger Susanna.

Den svenska modellen rapporten: ’The Swedish experience'.

Avloppsvatten – en källa till antibiotikaresistens

I Sverige forskar Foon Yin Lai på rening av avloppsvatten. Rester av antimikrobiella ämnen kan spridas till grundvattnet och många föroreningar kommer från antibiotikaresistensgener – Antibiotic Resistance Genes - ARG. Foon tar reda på hur de resistenta generna ska kunna stoppas och hindra spridning av antimikrobiell resistens - Antimicrobial Resistance - AMR.

– Min forskning fokuserar på att minska föroreningarna innan de når grundvattnet så att de inte sprids vidare, till naturen eller till människor, förklarar Foon.

Många av de stora vattenreningsverken har en infrastruktur som tar hand om ARG. Men hos 13 % av hushållen i Sverige sker reningen vid mindre anläggningar, där vattnet renas närmre där det används och där det släpps ut (via avloppen).'

Foon har installerat en anordning som under ett år har tagit vattenprover från ett mindre reningsverk som ligger i Småland.

– Vi har också fått hjälp av kommunen för att ta prover utanför området för att se om det finns spår av antibiotikaresistens innan vattnet används av hushållen, men också efteråt. En familj har gett oss åtkomst till sin grundvattenkälla, för att se hur effektivt reningsverket får bort problemen, berättar hon.

Foon väntar med spänning på resultaten av analyserna – hur mycket sprids antimikrobiella kemikalier och ARG? Och hur mycket hjälper det att tillsätta fler reningsvariabler i infiltrationsbäddarna för att förhindra att de sprids vidare till grundvattnet?"

– För mig är det viktigt att miljön mår bra och jag skulle verkligen önska att reningsvariablerna funkar. Då skulle fler mindre reningsanläggningar kunna stoppa spridningen av ARG och förebygga antimikrobiell resistens, säger hon."

Reportage:

Eva-Stina Lindell, e-post, kommunikatör, SLU Future One Health

Press-/forskarkontakt:

Susanna Sternberg Lewerin, professor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. E-post. 

Foon Yin Lai, universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU. E-post.

Produktion:

SLU Kommunikationsavdelning

Innehållet är fritt att dela i sin ursprungsform om källa/url anges.