Webbinarium: Ekologiska risker med främmande trädslag
Vad säger den senaste forskningen om ekologiska risker med främmande trädslag i Sverige? Intresset för att använda främmande trädslag ökar och redan nu finns mycket contortatall i Sverige.
Datum: 4 september 2025
Tid: 13:00
Plats: Online
På detta webbinarium i vår serie Naturvård i skog sammanfattar vi forskningsresultat inom tre olika teman, som alla handlar om ekologiska risker med främmande trädslag, framför allt contortatall.
Contortatallen
Sedan 1920-talet har det funnits planer på att använda contortatall i svenskt skogsbruk men först på 70-talet omsattes de till storskalig plantering i norra Sverige. Jörgen Sjögren talar om synen på contortatallen i ett kulturellt och historiskt perspektiv. Dessutom presenterar han en studie som visar att användningen av contortatall i skogsbruket minskar tillgången på lavar för tamrenar.
Ger främmande trädslag artfattigare skogar?
Eftersom den inhemska faunan och floran är anpassad till inhemska trädslag, finns en risk att användningen av främmande trädslag gör skogarna artfattigare. Simon Kärvemo presenterar resultatet från ett experiment där vedskalbaggsfaunan jämfördes på utlagda stockar av olika inhemska och främmande trädslag. Det visade sig att färre arter utnyttjar stockar av främmande trädslag, framför allt sådana trädslag som inte har några nära släktingar i Sverige.
Hoten från skadegörare
Användning av främmande trädslag innebär en risk att de angrips av olika typer av skadegörare. Både inhemska och främmande skadegörare (från trädslagens ursprungsområden) kan utgöra ett hot. Martin Schroeder redovisar resultat från undersökningar om hur stor denna risk är när det gäller barkborrar på contortatall och lärk, två av de mest använda främmande trädslagen i Sverige.
Deltagande
Webbinariet riktar sig framförallt till dig som arbetar med naturvård i skog men alla som är intresserade är välkomna.
Missa inte våra webbinarier
Föreläsare
Moderator
Publikationer
Horstkotte, T., Sandström, P., Neumann, W., Skarin, A., Adler, S., Roos, U., Sjögren, J. (2023) Semi-domesticated reindeer avoid winter habitats with exotic tree species Pinus contorta. Forest Ecology and Management 540: 121062. doi: 10.1016/j.foreco.2023.121062
Mårald, E., Jönsson, J., Kardell, Ö., Sjögren, J., Tunlid, A. (2024) An exotic tree in a foreign country: A cultural biography of the Lodgepole pine in Sweden. Environment and History 30: 483-506. doi: 10.3197/096734023X16869924234822
Mårald, E., Jönsson, J., Kardell, Ö., Sjögren J., Tunlid, A. (2023) Contortatallens liv i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Fakta Skog 8 (baserad på ovanstående artikel)
Kärvemo, S., Schroeder, M., Ranius, T. (2023) Beetle diversity in dead wood is lower in non-native than native tree species, especially those more distantly related to native species. Journal of Applied Ecology 60: 170-180.
Schroeder, M., Cocos, D. (2018) Performance of the tree-killing bark beetles Ips typographus and Pityogenes chalcographus in non-indigenous lodgepole pine and their historical host Norway spruce. Agricultural and Forest Entomology 20: 347-357.
Cocos, D., Schroeder, M. (2024) Weak performance of the Eurasian spruce bark beetle in the non-native lodgepole pine. Scandinavian Journal of Forest Research 39: 392-401.
Cocos, D., Klapwijk, M.J., Björkman, C., Ravn H.P., Schroeder, M. (2024) Factors affecting population density and colonization success of two non-native beetle species with different breeding/life-history strategies. Frontiers Forest Global Change 7: 1506158.