Tre kvinnor och två män i en grön omgivning
Projektgruppen för Hur får vi bönan till bordet tycker att odlingen av baljväxter i Sverige ska öka. Från vänster: Lotta Nordmark, Annie Drottberger, Lisa Blix Germundsson, Georg Carlsson och Jonas Bååth. Foto: Johanna Grundström

De vill ta bönan till bordet

Nyhet publicerad:  2023-11-24

Varför hamnar så liten andel svenska baljväxter på tallriken? Handlar det om höga priser, ointresse hos odlaren eller att det är svårt med lagring och packning? I det nya projektet Hur får vi bönan till bordet ska svaren hittas och vägen framåt stakas ut.

Baljväxter såsom bönor, ärter och linser, identifieras återkommande som ett viktigt livsmedel med högt näringsinnehåll och låg klimatpåverkan, som har fördelar både för människors hälsa och för en hållbar utveckling.

Baljväxter i sig är inget nytt utan har tvärtom en lång historia i den svenska matkulturen. Förutsättningarna för att odla baljväxterna i Sverige är mycket goda och odlingen skulle kunna utökas. Dessutom går mer än 80 % av de baljväxter som odlas i Sverige i dag till foder.

­– Alla odlare i Sverige är egentligen potentiella odlare av baljväxter, säger Georg Carlsson. Man kan odla endast en liten del av sin totala yta eller odla en baljväxt som mellangröda. Odlarna kan tjäna mer pengar på att sälja baljväxterna i form av livsmedel än som djurfoder.

Bristen på förädlings- och förpackningsanläggningar i Sverige innebär att de baljväxter som faktiskt blir mat för människor antingen säljs torra eller skickas till andra länder, företrädelsevis Italien, för att kokas och packas.

Företaget Bönland, som grundades 2022, vill ändra på det. De erbjuder svarta, bruna och vita trädgårdsbönor som odlas, torkas och rensas samt kokas och konserveras på Öland.

­– Efter studierna till agroekolog på Alnarp känns det självklart att bidra till att göra maten hållbar, säger Elias Kvarnbäck på Bönland. Bönor är en fantastisk produkt som kräver få insatser i jordbruket, och de håller länge både i torkad och konserverad form.

– Det är konstigt att det kan löna sig att skicka en produkt med så lågt kilopris som bönor till Italien och tillbaka, bara för att koka och konservera dem, säger Elias Kvarnbäck. Den anläggning vi är på nu är för liten för stora företag och om vi ska växa skulle vi behöva en tetrafabrik för bönor – något som saknas idag i Sverige.

– I vårt projekt Hur får vi bönan till bordet vill vi få människor att mötas för att tillsammans hitta sätt att ta oss runt hindren, avslutar Lisa Blix Germundsson. Att det finns sätt det är vi övertygade om.

Workshop 30 november 2023

Projektet anordnar en workshop den 30 november. Programmet bjuder på både odlares erfarenheter av olika försäljningsstrategier, samt offentliga och privata kunders perspektiv på tillgång och inköp.

Kontakt