Olika skötselstrategiers effekt på skog kartlagd

Klimatförändringar har redan en stor inverkan på de svenska skogarna och effekten kommer öka framgent. Det innebär att det finns ett allt större behov att hitta skötselstrategier som både kan anpassas till och begränsa påverkan av klimatförändringar. Några av dessa strategier har redan införlivats i det svenska skogsbruket men utan att man egentligen är säker på vad det har för effekt på biodiversitet, skaderisker, olika ekosystemstjänster som biomassa, kolinlagring och vår vilja att vistas i den. Forskningsprojektet SPARC bestämde sig därför för att sammanfatta vad forskningen säger om effekter på våra tall- och grandominerade produktionsskogar. Forskarna analyserade 51 sammanfattande vetenskapliga artiklar (reviews) om hur olika skötselstrategier som tillämpas för att möta klimatförändringar påverkar bland annat biodiversitet, kolinlagring och skadedjur. Något som förvånade forskarna var att det inte fanns några sammanfattande artiklar om hur de olika skötselstrategierna påverkar risken för torka.

— Även om det finns enskilda studier om torka så kunde inte vi hitta några bra sammanfattande studier där detta var dokumenterat vilket starkt tyder på en kunskapslucka. Det förvånade oss med tanke på att det är ett problem som vi redan har brottats med i Sverige berättar Adam Felton, skogsekolog vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. 

Två skötselstrategier gav flest positiva effekter

Blandskog, där lövträd och barrträd blandas och kontinuitetsskogsbruk där skogen består av träd i många olika åldrar gav fler positiva effekter för biodiversitet och fler ekosystemtjänster än de övriga skötselstrategierna.

— Vi fann att dessa två skötselstrategier gav ett relativt brett spektrum av positiva effekter på biodiversitet och estetik. Det fanns även indikationer på minskad risk för granbarkborre med blandskog och även att båda strategierna kan leda till färre stormskador jämfört med likåldriga monokulturer. Intressant nog fann vi även att många resultat fortfarande är osäkra eller varierar stort när det kommer till biomassaproduktion och kolinlagring i mark. Det kan dock indikera att det finns många möjligheter till win-win situationer, om det exempelvis finns fördelar för biodiversitet eller reducerad risk utan att förlora biomassaproduktion vid anpassningar, säger Adam Felton.  

Det är mycket material i de 51 vetenskapliga artiklarna. För att det ska vara lättare att få en överblick över all information har forskarna sammanställt resultatet i en  matris. Det gör det lättare att greppa och se mönstren, men för att verkligen förstå är det viktigt att även gå tillbaka till källan, dvs den underliggande forskningen.

— Matrisen visar frågans komplexitet och att vi behöver fundera över konsekvenserna av olika skötselstrategierna för att möta klimatförändringar, det finns inte en lösning för allt. Det går till exempel att korta omloppstider för att reducera risken för stormskador men det sker på bekostnad av biodiversitet och rekreation. Kontinuitetsskogsbruk som hade så många positiva effekter kan å andra sidan öka risken för skadesvamp, förklarar Adam Felton.

Fler strategier får plats på en landskapsnivå

Att de olika skötselstrategierna har både för- och nackdelar för biodiversitet och olika ekosystemtjänster öppnar för möjligheter på landskapsnivå. Genom att planera på landskapsnivå så går det att öka tillgången på livsmiljöer för olika arter och matcha strategi efter platsspecifika förutsättningarna, exempelvis mer blandskog i områden där granbarkborren härjar. Det visar även att det går att balansera behovet av biomassa, klimatanpassning och tackla den överhängande biodiversitetskrisen genom att variera skötseln. Att få ett helhetsperspektiv gör det lättare att kombinera dessa olika skötselstrategier och identifiera var de gör bäst nytta. Det innebär också en större komplexitet då fler aktörer blir involverade. Något som SPARC-projektet nu kommer studera närmare.

—Att balansera skogens olika värden och skogliga aktörers mål är en stor uppgift. Samtidigt visar tidigare forskning att just variationen är nyckeln till framgång. Tillsammans med skogliga aktörer i Göteborg och Västerbotten hoppas vi finna olika kompromissförslag när det kommer till skötsel. Det kommer förhoppningsvis leda till att skogen och skogsbruket får verktyg att bidra till klimatomställningen på ett sätt som inte äventyrar skogens övriga värden, säger Karin Öhman, professor i skoglig planering och forskningsledare för SPARC-projektet.