Ny studie från SLU visar PFAS i mark och organismer på Frösön
I en ny studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har halterna av PFAS i däggdjur och växter på Frösön i Jämtland undersökts. Resultaten visar att PFAS har tagits upp i jord, växter och djur.
Studien genomfördes under perioden 2021-2022 under ledning av SLU-forskarna Frauke Ecke och Lutz Ahrens. Forskarna har samlat in prover från jord, blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg från olika platser på Frösön i Jämtland och mätt PFAS-halterna i dessa. Proverna från Frösön har sedan jämförts med prover tagna i ett kontrollområde utanför Umeå.
– PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.
Resultaten visar att PFAS finns i både djur, växter och jord. Hos de vilda djuren var halterna högre i djurens levrar, jämfört med andra organ och vävnader. Koncentrationerna av PFAS som uppmättes i skogssorkarna tillhör de högsta som någonsin har uppmätts i Europas vanligaste däggdjur.
– Skogssorkarna har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vi är oroade över vad den här höga PFAS-förekomsten som fanns i just skogssorkarna kan få för effekt på ekosystemen både här och nu men också på längre sikt, fortsätter Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.
EU:s gränsvärden för PFAS i viltkött överskreds inte i något av de undersökta muskelproverna. Ett muskelprov från ett rådjur låg dock nära gränsvärdet för PFOS. Gränsvärdet för PFOS i biprodukter vid slakt, överskreds i leverprover från två rådjur. Det av europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) rekommenderade tolerabla veckointaget av PFAS4 riskerar att överskridas vid regelbunden konsumtion av rådjurskött från Frösön. För bär och svamp finns inga gränsvärden framtagna.
– Halterna av PFAS i bären avvek inte nämnvärt från halterna som mättes i bär i våra referensområden. Däremot såg vi höga halter PFAS i blek taggsvamp, som mest var de 10 gånger högre jämfört med bären, säger Frauke Ecke.
Studien är den första i sitt slag i Sverige och forskarna framhåller betydelsen av fortsatta studier.
– Människor som får i sig höga halter av PFAS kan exempelvis drabbas av cancer, reproduktionssvårigheter och nedsatt immunförsvar med ökad risk för infektionssjukdomar som följd. Det är sannolikt att PFAS kan få samma effekter på djur men det kan också finnas andra effekter som vi inte känner till idag, men här krävs mer kunskap och fler studier, avslutar Frauke Ecke.
Kontaktperson
Frauke Ecke, universitetslektor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Telefon: 070-263 61 55
E-post: frauke.ecke@slu.se
Lutz Ahrens, professor vid institutionen för vatten och miljö, SLU
Telefon: 070-297 22 45
E-post: lutz.ahrens@slu.se