
Fjärilslarver i massor – därför är ekarna kala
I år har fjärilslarver kalätit ekar på många platser i södra Sverige. Fenomenet ser dramatiskt ut, men är inte ovanligt. Nu vill forskare ha hjälp att förstå utbredningen – dina observationer kan göra skillnad.
Vid midsommar fanns gott om ekar som helt eller delvis stod avlövade i södra Sverige. Trädens utseende påminde om tidig vår trots att det var mitten på juni. Avlövningen har orsakats av fjärilslarver som kläckts i mycket stora mängder. Larverna är så många att de tillsammans ätit upp nästan alla blad på träden, så kallad ”kalätning”.
I de sydligaste delarna av Sverige -Skåne, Blekinge, Halland, verkar det främst vara mindre frostfjäril (förut kallad allmän frostfjäril) som har legat bakom utbrottet. Även lindmätare och några andra fjärilar har förekommit och det är vanligt att fler än en mätarart (frostfjärilen är också en mätare) ökar samtidigt vid dessa utbrott. Dessa fjärilslarver är inte helt bundna till ek, vilket gör att även andra trädslag i området blir kalätna.
I trakterna runt Stockholm verkar det i stället vara en annan fjäril som ligger bakom ätandet – Ekvecklaren. Larven lever inne i blad som vecklats ihop med hjälp av lite spinntrådar. Ekvecklaren är specialiserad på ek och lämnar därför andra trädslag orörda.
Efter midsommar kan man inte längre se larverna eftersom de har börjat förpuppas. Snart – eller kanske redan när denna nyhet publiceras – kläcks fjärilarna. Deras utseende, tillsammans med hur bladen ser ut efter angreppet, kan hjälpa till att avgöra vilken art som varit framme. Mätarfjärilarna är brunaktiga i lite olika mönster beroende på vilken art det är, medan ekvecklaren är en liten ljusgrön fjäril.
Utbrott av dessa arter är vanligt och sker med 5–10 års mellanrum. För träden innebär det förstås en påfrestning att förlora alla bladen. Men oftast klarar de ett eller två års kalätning, även om de växer långsammare under den perioden. Längre utbrott än så, eller kalätning i samband med andra stressfaktorer kan dock leda till att träden dör.

Kontakt
-
PersonMats Jonsell, Forskare och samverkanslektorS, Enheten för skogsentomologi
-
PersonTheres Svensson, KommunikatörFakulteten för skogsvetenskap