Doktoranden Desirée Guidobaldi Stenbacka med sin hund. Foto.
Doktoranden Desirée Guidobaldi Stenbacka med sin hund. Foto: privat.

Hon kartlägger älgarnas rörelse i det brukade skogslandskapet

Nyhet publicerad:  2025-06-17

Hur påverkas älgars rörelsemönster av våra brukade skogar? Det försöker doktoranden Desirée Guidobaldi Stenbacka ta reda på och hoppas att förståelsen kan stödja en mer hållbar samexistens mellan älg och skogsbruk.

I sitt doktorand-projekt har Desirée använt sig av GPS-data från över 800 älgar från olika ekologiska regioner i Sverige, för att kartlägga hur dessa stora växtätare rör sig genom skogslandskapet. Målet är att skapa en djupare förståelse för hur älgar utnyttjar och anpassar sig till skogslandskapet.

Med en bakgrund som miljöingenjör kopplar hon ihop ekologi med systemtänkande. Hon är inte bara intresserad av djurens beteende utan också hur deras val påverkas av mänsklig påverkan – som vägar, skogstyper och fragmentering.

‒ Älgar är mer intelligenta än vad vi tror och det är det som fascinerar mig mest, säger Desirée och fortsätter:

– Älgarna föredrar större och mer sammanhängande skogsområden, särskilt under vinter och sommar i inlandszonerna. I kustnära områden väljer de däremot mindre habitatfläckar, vilket kan bero på ökad mänsklig påverkan.

Ett mönster som hon kunnat se i älgarnas beteende är att de konsekvent undviker närhet till vägar – ett resultat som visar hur mänsklig infrastruktur kan påverka viltets naturliga beteende.

– Genom att förstå älgens beteende bättre kan vi skapa mer hållbara landskap där både skogsbruk och vilda djur får plats, säger Desirée och fortsätter:

– Med denna förståelse kan vi vägleda naturvårdinriktade skogsbruksmetoder som anpassar ekologiska behov till ekonomiska mål.

Kontakt