Jordbrukspolitiken i Rwanda förstärker ojämlikheter visar ny avhandling

Sedan folkmordet 1994 har Rwanda genomgått stora förändringar. Landet har som målsättning att bli ett höginkomstland till år 2050 och en central del i denna transformation är att omvandla jordbruket. Den 13 juni disputerade Karolin Andersson vid SLU med avhandlingen ”Styrning av jordbruk, (re)produktion av genus: Kontinuitet och förändring av social differentiering i Rwandas socio-ekologiska omvandling”. Hon har studerat hur jordbrukspolicyn påverkar människors liv, med särskilt fokus på genus och makt.

Rwandas jordbrukspolitik har gått från småskaligt och självförsörjande jordbruk till ett mer marknadsorienterat och produktivitetsinriktat system. Staten har uppmuntrat jordbrukare att byta från traditionella grödor till grödor med högre ekonomiskt värde, och att använda moderna produktionsmetoder så som kemiska gödningsmedel. Denna omläggning är en del av en bredare strategi för att stärka landets ekonomiska tillväxt, men den politiska omläggningen har risker med sig menar doktoranden Karolin Andersson.

– Min avhandling visar att trots goda intentioner tenderar reformerna att förstärka existerande könsroller och ojämlika ansvarsförhållanden. Det gäller både på landsbygden och i staden, säger Karolin Andersson. 

Sociala dimensioner som kön, ålder, hälsa och klassbakgrund har stor betydelse och påverkar människors tillgång till inkomst, mat och inflytande. I en intervjustudie med jordbrukare i Kigali framkommer att jämställdhet ofta betraktas som ett medel för ekonomisk tillväxt, snarare än ett mål i sig.

– Min forskning visar också att stads- och landsbygdspolitiken hänger ihop mer än man kanske tror. Till exempel har gröna utvecklingsprojekt i Kigali lett till att jordbrukande kvinnor förlorat mark och därmed har dessa projekt också en viktig social roll i lokalsamhällen, säger Karolin Andersson. 

En konsekvens av omläggningen är att tillgången till mark blivit alltmer beroende av formellt ägande, produktivitet och deltagande i statliga utvecklingsprogram.

– Eftersom kvinnor ofta har en svagare ställning när det gäller markrättigheter – exempelvis genom att de brukar marken informellt snarare än att ha lagfäst ägande, hamnar de i underläge när mark omfördelas eller används för mer kommersiella syften, förklarar Karolin Andersson.

Karolin Andersson är utbildad livsmedelsagronom från SLU och har en masterexamen i Agricultural Development från Köpenhamns universitet.

Kontakt

Karolin Andersson, epost: karolin.andersson@slu.se, tele: 076-1417712

Länk till avhandlingen

https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=132966