Kompensera kolförlust i jorden med mellangrödor

Bioekonomin – det vill säga att fossila råvaror ersätts med förnybara råvaror från jordbruk, skogsbruk och vattenbruk – innebär stora möjligheter, men också många utmaningar.

– Växtresterna är intressanta som råvaror för bioekonomins produkter men de spelar också en viktig roll i jordbruket som kolkälla. De skyddar även jorden mot erosion. Huvudfrågan i mitt arbete är om odling av vissa mellangrödor skulle kunna vara en bättre lösning än att växtresterna plöjs ner, säger Alejandro Barrios Latorre som doktorerar vid SLU i Alnarp.

Mellangrödor för biogasproduktion bäst på sandjordar

Genom att analysera data från Jordbruksverket över bland annat skördeutbytet har han och de kollegor vid SLU som också deltar i projektet fått fram en ungefärlig bild av hur mycket kol som jorden tillförs från växtrester och hur mycket som tas bort. Analysen gjordes för södra Sverige där det finns utrymme i växtföljden och en tillräcklig lång växtsäsong att odla mellangrödor.

För att få en bild av hur markkolet påverkas använde forskarna datormodeller för att jämföra effekten av om mellangrödorna plöjs ner i jorden jämfört med om de används för biogasproduktion och att rötningsresterna sedan återförs till jorden.

– I våra modeller visade det sig att mellangrödor för biogasproduktion hade särskilt goda effekter i sandjordar. Orsaken är att sandjordar inte håller kvar organiskt material så bra vilket gjorde att där var inte nyttan av att plöja ner växtrester lika stor som för lerjordarna.

Behov av mer forskning och förändrat regelverk

För att ta steget från modeller till att genomföra detta i större skala krävs dock ytterligare forskning. Alejandro Barrios Latorre nämner bland annat att det behövs mer kunskap om vilka grödor som är mest lämpliga och när skörden bäst görs. Även dagens regelverk kan behöva ses över eftersom det inte är tillåtet att skörda mellangrödor förrän i oktober.

De mellangrödor som forskarna studerade i sina modeller var oljerättika och en kombination av gräs och klöver. Ett problem som kan uppstå vid alltför sen skörd är en ökad risk för packningsskador.

– Vi skulle kunna odla mellangrödor mer effektivt än i dag, menar Alejandro Barrios Latorre och pekar på att särskilt i lerjordar kan det eventuellt vara bättre att skörda mellangrödor för biogasproduktion tidigare än vad som är tillåtet i dag. 

Text: Nina Nordh

Fakta

Kartan ger en förenklad bild av vilken hantering av växtrester som är bäst beroende på vilka växter som odlas, lerhalt och förväntad biomassaproduktion av mellangrödor.

• I de lilafärgade områdena (S5) med större inslag av sand är det möjligt att kompensera bortförseln av växtrester (dvs. att markkolsnivåerna inte påverkas negativt) genom att odla mellangrödor för biogasproduktion och att sedan återföra rötresterna. Även mellangrödorna kan skördas och användas för biogasproduktion.
• I de gröna områdena (S2) med ett högt innehåll av lera i marken behöver mellangrödor odlas för att bibehålla markkolsnivåerna. För att uppnå detta får varken växtrester eller mellangrödans biomassa bortföras/skördas.
• För en mindre andel av jordarna som är markerade med blått på kartan (S4) kan bortförseln av växtrester kompenseras genom att en mellangröda odlas, och markkolsnivåerna kan bibehållas bara när mellangrödan inte skördas.

Källa: Barrios Latorre m.fl. 2024.