
Urban grönska måste anpassas bättre till klimatförändringar
Med klimatförändringar ställs nya krav på urban grönska samtidigt som den blir allt viktigare. I en ny artikel, publicerad i Nature Cities, identifierar forskare ekologiska och socioekonomiska barriärer men också möjligheter kring urban vegetation.
Urban grönska kan leverera naturbaserade lösningar som både skapar trivsel och minskar effekterna av klimatförändringar i städer genom att exempelvis bidra med skugga, rena luften från farliga partiklar och minimera översvämningar. De kan dock själva vara känsliga för nya förhållanden som uppstår med ett förändrat klimat.
I en ny artikel listas fyra ekologiska och socioekonomiska nyckelområden som avgörande för hur den urbana grönskan ska kunna stå emot och anpassas till klimatförändringar: artval, trädförsörjning, trädens livscykel och samhällsengagemang.
Henrik Sjöman och Björn Wiström är medförfattare tillsammans med forskare från hela världen. De ser att utmaningarna är globala, bara arterna skiljer sig åt.
Historiskt har tänket kring urban grönska sett annorlunda ut. Alltför stort fokus har lagts på en och samma trädart samt där estetiska och traditionella aspekter haft en större roll än funktion och tolerans, aspekter som inte längre är lämpliga.
Optimistiska planer om att många träd ska planteras fokuserar ofta all budget på inköp av träd men tar sällan hänsyn till skötseln som är särskilt viktig i städer där träden inte alltid får de resurser och utrymme som de behöver.
Kontakt
-
PersonHenrik Sjöman, UniversitetsadjunktInstitutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning