Varför brinner vår skog? Nytt poddavsnitt från SLU förklarar
Eldens krafter kan övermanna oss om det blir riktigt torrt. I säsongspremiären av podden Skogen & människan från SLU berättar forskare och experter om när bränder blir för stora för att stoppa - och hur naturen lärt sig att dra nytta av de destruktiva krafterna.
Renlav, vitmossa, en grankotte och en större kvist. Skogsbrandsforskaren Anders Granström bygger lager för lager upp det han kallar ett ”typiskt skogsmarksbränsle” på stigen, innan han tar fram gasolbrännaren och tänder på. Inom några sekunder har hela högen slukats av lågorna.
I ett nytt avsnitt av podden Skogen & människan berättar han om ingredienserna som krävs för att små gnistor ska leda till våldsamma bränder. Det senaste dryga decenniet har flera historiskt omfattande bränder drabbat Sverige. För forskarna gav de unika omständigheterna i exempelvis Västmanlandsbranden 2014 viktiga kunskaper om hur bränder kan drabba Sverige. Och för brandbekämparna utspelade sig scener de aldrig sett förut.
”Efteråt stod träden som blyertspennor på sin spets. Minsta vindpust gjorde att de föll omkull”, berättar Fredrik Edlund vid Medelpads räddningstjänst som fick rycka ut till jättebranden för elva år sedan.
Förödelse – som ger nytt liv
Men naturen reser sig igen. Så fort elden slocknat lockas de arter som specialiserat sig på brända marker för sin överlevnad. Och forskarna är inte långt efter.
”Vi går in med våra fällor så snart det är så svalt på marken att inte gummistövlarna smälter”, säger forskaren Anne-Maarit Hekkala, som förklarar hur några av de unika och sällsynta arterna lyckas överleva tack vare bränder i våra skogar.
Med start den 28 juli kommer nya avsnitt av SLU-podden Skogen & människan ut varje månad. Du hittar alla nya och tidigare avsnitt på vår hemsida, på Spotify, eller i valfri poddapp.
Länkar
Till SLU-podden Skogen & människan
