Att föra samtal när sanningen är omtvistad – tre strategier för dialog
Facilitatorer som leder policydialog om hållbarhetsfrågor möter ofta hetsiga debatter. De är vid frontlinjen när fakta ifrågasätts och känslor tar över. En ny studie undersöker facilitatorers erfarenheter och presenterar strategier för hur man kan hantera situationer där sanningen är omstridd.
Forskarna intervjuade 19 facilitatorer för att förstå hur de navigerar i situationer där fakta är omstridda och känslor uttrycks destruktivt, så kallade postsanningssituationer (post-truth situations). De intervjuade delade med sig av erfarenheter från olika policyområden som stadsplanering, viltförvaltning, social hållbarhet och livsmedelspolitik. Deras berättelser sträckte sig från våldsamma utbrott på möten till meningsskiljaktigheter om grönområden i stadsplanering.
– De berättade om situationer där de upplevt oenighet om vad som är sant och falskt, säger Amelia Mutter, forskare i miljökommunikation och medförfattare till artikeln.
Baserat på intervjuerna identifierade forskarna tre strategier som facilitatorerna använder sig av när de ställs inför situationer med postsanning: Identifiera identiteter och känslor, Komma överens om fakta och Etablera en legitim process.
– Det handlar om att anpassa sig till situationen. Om någon till exempel har starka känslor kanske man måste börja med att hantera dem. Att bara fokusera på fakta i det läget kan göra personen i fråga ännu mer provocerad, säger Martin Westin, forskare i miljökommunikation och artikelns huvudförfattare.
För att underlätta valet av en passande strategi har forskarna även tagit fram en uppsättning frågor för att kunna analysera postsanningssituationer.
Postsanning handlar om mer än Trump och Brexit
Postsanning förknippas ofta med Donald Trump eller Brexit, men ett syfte med studien var att belysa dynamiken i Sverige. Forskarna ifrågasätter dessutom själva begreppet.
– Den vanliga definitionen av postsanning säger att människor förlitar sig på känslor och åsikter snarare än fakta. Det indikerar att känslor och fakta alltid kan separeras, men det är mer komplext än så, förklarar Amelia.
– Ett entydigt faktum är något man kan faktakolla. Men i många fall är det inte så enkelt. Ta den svenska vargstammen, till exempel. Där finns en hel del osäkerheter både när det gäller antal vargar och var de befinner sig, lägger Martin till.
I postsanningssituationer tenderar många att undvika att öppna upp för samtal mellan personer med olika åsikter, förklarar Amelia. Men facilitatorerna har inte den valmöjligheten, eftersom deras uppdrag är att möjliggöra dialog.
– Deras jobb är att föra samman människor med olika åsikter, fakta och känslor. I en värld med sociala spänningar kan vi lära oss av dem som samhälle för att identifiera det som förenar i stället för att splittra, säger hon.
Strategier för att hantera postsanningssituationer (på engelska)
Verktyg: Dialogvägvisaren
Dialogvägvisaren – ett verktyg för att stärka din dialogkompetens
Kurs
Hållbarhetspolitik och postsanning – utmaningar och möjligheter för dialog och styrning
– Vi arrangerar den här kursen med avsikten att hjälpa människor att bli bättre på att lyssna, förstå och diskutera med människor som har andra åsikter, vilket tenderar att bli allt svårare, säger Martin Westin.
Forskningsstudien
Grappling with post-truth politics - facilitation strategies for policy-making in troubled times
Kontakt
-
PersonMartin Westin, forskareAvdelningen för miljökommunikation
-
Person