Människan och bananflugan - ett ömsesidigt beroende

Sommaren 2025 har varit riktigt bra för bananflugan. Värmen gör inte bara att den förökar sig snabbare, utan också att det finns gott om mat. För sitt namn till trots äter bananflugan inte bananer, utan jästsvampar.

– Värmen får frukt att snabbt bli övermogen eller ruttna, vilket gör den rik på olika jäster. I brist på frukt dras bananflugorna till annat som innehåller mycket jäst, som öl, vin eller bröd, säger Peter Witzgall, professor i kemisk ekologi och expert på bananflugor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Bananflugan är en tropisk insekt som inte kan övervintra utomhus i Sverige. Ändå finns den här år efter år, kanske för att den behöver väldigt lite för att klara sig och för att den håller sig nära oss.

– Ett bortglömt äppelskrutt kan räcka för att några larver ska överleva vintern och sedan börja föröka sig när värmen kommer tillbaka och frukter och bär växer och mognar. Men ofta dröjer det till någon gång i augusti innan de är så många att vi märker av dem, säger Peter Witzgall.

Han ser bananflugan som ett ofrivilligt husdjur till människan, ett sällskap som följt oss i årtusenden. Den kommer, liksom människan, ursprungligen från Afrika och har spridit sig över världen tillsammans med oss. Deras beroende av oss är tydligt – i bostäder utan människor finns sällan bananflugor, men så snart vi flyttar in följer de efter.

– Bananflugorna behöver oss, och i modern tid har det verkligen visat sig att beroendet är ömsesidigt, säger Peter Witzgall.

Forskarfokus på flugan

Bananflugor används och har använts i oräkneliga vetenskapliga studier, vilket årligen skonar tusentals andra försöksdjur. Just forskningen på bananflugor ligger till grund för mycket av det vi i dag vet om arvsanlag, kromosomer och DNA – kunskaper som är grunden för molekylärbiologin med tillämpningar inom medicin och utvecklingen av läkemedel.

Peter Witzgall står själv för prisbelönt bananflugeforskning. Han har kunnat visa att en tränad vinkännare kan urskilja doften av en enda bananflugehona som landat i ett glas vin. Det här beror på att honorna utsöndrar ett feromon (doftämne) som vi människor kan känna. Möjligtvis triggar ett liknande ämne amningen hos spädbarn. För det här tilldelades Peter Witzgall och hans forskarlag 2018 Ig Nobel-priset (kallat det alternativa Nobelpriset) i biologi.

Så vinner du mot bananflugorna

– För den som vill bli av med bananflugor är knepen enkla: städa bort allt som de kan äta av och ställ fram en skål med vinäger. De dras till lukten och drunknar, säger Peter Witzgall och tillägger:

– Så mycket gott har kommit från bananflugan, så själv låter jag dem självklart leva. För i motsats till sin släkting, den invasiva asiatiska suzukiflugan som orsakar stora skördeförluster för kommersiella bärodlare, är bananflugan helt harmlös med sin jästdiet.