Digitala verktyg förändrar våra relationer till fåglar

– Digitala verktyg som appar och kameror har gjort fågelskådningen enklare men det har också förändrat själva aktiviteten fågelskådning, hur fågelskådare förhåller sig till varandra och hur de upplever naturen, säger Elin Lundquist, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Ny teknologi tas ibland för given – fokus ligger på hur man kan använda nya verktyg. Men teknologi är aldrig neutral. Den påverkar hur människor gör saker och ting. Den kan förändra samhället och påverka naturen. Ibland på oväntade sätt.

Fågelskådningen är ett utmärkt exempel. Förr använde naturforskare gevär för att komma nära fåglarna. Men under 1900-talet tog kikaren över – samtidigt som en ny syn på fåglar som något att bevara snarare än samla in. Fälthandböcker, fågeltorn och bilar har också haft avgörande betydelse.

Digital fågelskådning

Under de senaste decennierna har fågelskådningen blivit alltmer digital. Digitala kameror, bland annat i mobiltelefoner, gör att det är enkelt att ta bilder. Artappar hjälper användare att känna igen fåglar på utseende och läte. Och i sociala medier kan man få hjälp med artbestämning och delta i diskussioner. Den här utvecklingen har gjort att fler människor kan upprätta en relation till fåglar.

Väcker frågor

Men den digitala utvecklingen väcker också frågor. Det handlar bland annat om hur den påverkar våra relationer till fåglar. Vilka deltar? Hur används informationen om fåglar som samlas in? Och hur påverkas fåglarna?

En annan fråga är jämlikhet. Vilka deltar och vilka deltar inte? På plattformar som eBird och Artportalen är kvinnor, äldre och minoritetsgrupper underrepresenterade.  

– Gamla strukturer har en tendens att hänga kvar. Det räcker inte med ny teknologi för att locka nya grupper till fågelskådningen. Riktade insatser behövs också för att fler ska bli intresserade, säger Elin Lundquist.  

En angelägen fråga är vem som äger och använder data. I Sverige har det varit otydligt för användare av digitala plattformar vilka som kan få tillgång till observationer av känsliga arter.

Och hur kan fåglarna påverkas?

När mycket data samlas kan det användas till exempel för naturvård och samhällsplanering. Det kan vara positivt för fåglarna. Men det finns en risk att vissa fåglar eller platser kommer i skymundan för att ingen har brytt sig om att registrera dem eller varit där.

– Dessutom är det en risk när information om en eftertraktad eller sällsynt art sprids snabbare än någonsin. Fåglarna kan bli stressade när många människor samlas för att titta på dem, säger Elin Lundquist.

Det finns också en miljöaspekt. Datacenter och tillverkning av mobiltelefoner bidrar till koldioxidutsläpp och ökad efterfrågan på resurser.

Om forskningen

Artikeln sammanfattar forskning om digitalisering av fågelskådning samt forskning som genomförts inom EnviroCitizen-projektet. Grunden är intervjuer med fågelskådare, observationer av fågelskådning i praktiken samt analys av digitala plattformar och appar som används för att registrera och dela fågelobservationer. Resultaten presenterades först som en serie korta populärvetenskapliga filmer.

Vetenskaplig artikel

Birdwatching in the digital age: how technologies shape relationships to birds