SLU:s premiärprovfiske i Nyköpingsån ska ge kunskap om ålens framtid

Ålen har länge fascinerat både forskare och fiskare. Trots att mycket är känt om dess livscykel, är delar av resan mellan lekplatserna i Sargassohavet och uppväxtmiljöerna i svenska sjöar fortfarande ett mysterium. Klart är dock att beståndet är hårt pressat.

– I dag finns bara mellan 0,5 och 8 procent kvar av det ursprungliga beståndet i Europa, säger Josefin Sundin som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och som nyligen deltagit i ett veckolångt provfiske efter ål i Nyköpingsån.

Under provfisket har forskarna fångat 28 ålar som de sedan mätt, vägt, märkt och släppt tillbaka.

– Exakt hur många ålar som lever i Nyköpingsån just nu är svårt att veta. Vi vet att ål simmar upp i Nyköpingsån eftersom ål årligen fångas i en särskild ålyngelfälla vid det första kraftverket, men något systematiskt provfiske har aldrig tidigare genomförts här, vilket gör vår insats i Nyköpingsån till en viktig startpunkt, fortsätter Josefin.

Men vägen till och från havet är långt ifrån enkel för ålen. Kraftverk och dammar stoppar fiskens vandring, och även om en särskild ålyngelfälla i centrala Nyköping hjälper vissa ålar uppströms, är det oklart hur många som klarar sig förbi hindren på egen hand – och hur många som dör på vägen. För ålar som senare vill vandra tillbaka mot havet finns i dagsläget ingen hjälp alls.

– Nyköpings kommun har som mål att göra vattendragen mer fria från vandringshinder, något som skulle underlätta för ålen. Men exakt vilken effekt det skulle få vet vi inte än, säger Josefin.

Genom återkommande provfisken hoppas forskarna kunna följa utvecklingen och se om antalet ålar ökar när vattnet får flöda friare.

– Nyköpingsån skulle kunna fungera som ett indexvattendrag för ålövervakning i framtiden, om det blir möjligt för ål och annan fisk att åter fritt vandra upp och ned i systemet, säger Josefin.

Läs mer o