
Stenbockens sexuella handikapp: Parar sig mer men jagas av snöleoparden
Snöleoparder föredrar fullväxta hanar av stenbock trots att de är minst dubbelt så stora som snöleoparderna själva. Det visar nya resultat från en långtidsstudie av snöleoparder i Mongoliet. Storleken är en fördel när bockarna konkurrerar om honorna men gör dem långsammare i bergsterrängen.
- De flesta kattdjur väljer byten som är lika stora eller mindre än dem själva. Snöleoparder däremot väljer aktivt mycket större byten. Det är ett intressant resultat som också speglar den speciella miljö som dessa djur lever i, säger Örjan Johansson, forskare på SLU och Snow Leopard Trust.
Han har tillsammans med kollegor följt snöleoparder och deras främsta byte, sibirisk stenbock, i Tostbergen, Mongoliet. Snöleoparder visade en stark preferens att jaga fullväxta hanar som är cirka sex år och äldre – trots att honorna är betydligt mindre och man skulle ha kunnat tro att de var ett lättare byte. Hanar av sibirisk stenbock kan väga upp till 100 kilo medan honorna bara väger 35–45 kilo.
- Det beror troligtvis på att hanarnas stora kroppar och tunga horn gör att de inte kan röra sig lika snabbt i den branta terrängen – och därmed är det svårare för dem att undkomma en attack från snöleopard. Snöleopardernas jaktmetod, att anfalla från ovan i brant terräng, innebär att byten som är smidiga och snabba har större chans att undkomma, oavsett storlek. Storleken och hornen gör stenbockarna mer dominanta i konkurrensen om honor men innebär samtidigt att de löper större risk att bli tagna av snöleoparder. Det kan vara ett exempel på sexuellt handikapp, att något som ger större framgång hos honorna också är en nackdel, säger Örjan Johansson.
Till skillnad från exempelvis påfågeln, där honorna väljer hanar med pråliga fjädrar som också gör dem mer synliga för rovdjur, är det hos stenbockarna främst konkurrens mellan hanar som driver fram större kroppsstorlek och horn. Under brunsten samlas de i stora grupper där dominant beteende och slagsmål avgör social status.
Snöleoparderna själva skiljer sig markant från stenbockarna, men också från andra större kattdjur, på så sätt att det är väldigt liten skillnad på storleken mellan hanar och honor. Också det kan vara en anpassning till den bergiga livsmiljön där smidighet är viktigare för framgångsrik jakt än styrka.
Under våren sker ett tydligt skifte när det gäller byten: snöleoparder jagar då i högre grad nyfödda killingar och dräktiga honor, medan preferensen för stora hannar minskar.
- Små killingar har inte utvecklat den smidighet och snabbhet som krävs för att komma undan. Stenbockshonorna förlorar mycket av sin smidighet under sen dräktighet vilket gör dem till lättare byten, säger Örjan Johansson.
Studien visar hur terrängen kan påverka predation, vilket är viktigt för att förstå snöleopardernas ekologi. Det får också konsekvenser för bevarande och förvaltning av stenbockar eftersom både snöleoparder och troféjägare föredrar stora hannar.
Så gjordes studien
För att undersöka snöleopardernas val av byte har forskarna försett snöleoparder med GPS-halsband. Signalerna visar när snöleoparderna stannat till på en plats vilket kan betyda att de har tagit ett byte. Då åker forskarna ut i fält och undersöker bytet. Stenbockarna tappar inte hornen, istället växer de med ett segment varje år, lite som årsringar på träd. Kön och ålder på dödade individer bestämdes utifrån hornform, hornsegment och tandstatus.
Sammanlagt har forskarna hittat 150 platser med bytesrester från stenbock som har dödats av 22 snöleoparder.
Stenbockspopulation observerades under sex år. Observationerna av 3761 stenbockar gjorde det möjligt att jämföra tillgången på olika ålders- och könsgrupper med de faktiska bytena – och därmed visa att snöleoparderna aktivt föredrar vissa kategorier.
Forskningen är en del av Snow Leopard Trusts långtidsstudie om snöleoparder.
Vetenskaplig artikel
Snow leopard prey selection on the mountain-adapted ibex: seasonal switching between prime-aged males and new born kids. Örjan Johansson et al, Journal of Zoology
Kontakt
-
Person
-
PersonAnna Lundmark, Kommunikatör, SciFest-ansvarigInstitutionen för ekologi, gemensam personal/kansli