Trenden har vänt för älgen – nu ökar stammen

Skogens konung ses som en nationalsymbol och det viktigaste viltet för jägarna. Samtidigt står älgen för en stor del av skadorna på skogen och viltolyckor med dödlig utgång i trafiken. Den nya älgförvaltningen, som infördes 2012, handlar om att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Sedan 2021 har SLU beräknat hur älgstammen förändras, på uppdrag av Naturvårdsverket. Beräkningarna visar nu ett trendbrott efter att stammen minskat de senaste tio åren. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, enligt SLU:s nya rapport. Det är en ökning med cirka 10 procent jämfört med förra året.

– Målet inom den nya älgförvaltningen har varit att sänka älgstammen, och det har vi också gjort, men nu ökar älgstammen för andra året i rad, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget.

Jägarna avstår från att skjuta älg

Resultaten visar att jägarna ägnar mindre tid åt att jaga älg och avstår från att skjuta fler av de älgar som de ser. Framför allt är det korna som ska föda nästa års kalvar som sparas. Resultatet blir att stammen i genomsnitt nu ökat i alla delar av Sverige.

– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo.

Resultaten från årets beräkningar används redan för att ta fram förvaltningsplaner för älgen i hela Sverige och även i utvärderingen av om älgen ska rödlistas eller inte. Enligt SLU Artdatabanken kan älgen bli aktuell för rödlistning eftersom stammen minskat i stora delar av landet under de senaste tio åren. Enligt det preliminära förslaget kommer älgen föras in på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.

Rapporten: Älgstammens utveckling jaktåret 2024-2025.