Små tallplantor sticker upp ur plastbehållare. Foto.
Mikrokosmer med tallplantor i symbios med örsopp (Suillus bovinus). Foto: Katharine King.

Under tallarna – svamparna som styr skogens näring

Nyhet publicerad:  2025-08-22

I sin nya doktorsavhandling visar Katharine King hur ektomykorrhizasvampar driver näringsomsättningen i skogen genom att koppla ihop mineralvittring och kvävemobilisering. De här svamparna gynnar därmed trädens tillväxt och håller ekosystemet friskt.

Under tallar och granar i de boreala skogarna arbetar en osynlig arbetsstyrka i det tysta. Små marklevande svampar, så kallade ektomykorrhizasvampar, bildar nära partnerskap med trädens rötter och byter viktiga näringsämnen som kväve och andra viktiga mineraler mot energirika sockerarter. 

Ektomykorrhizasvampar är kända för sin förmåga att mobilisera kväve och vittra mineraler, men de exakta mekanismerna bakom dessa processer – och hur de samverkar – har till stor del varit outforskade. Katharine Kings nya doktorsavhandling ger en ny bild av hur skogens svampar inte bara påverkar träden runt omkring dem, utan också indirekt vårt klimat.

Från passiva samlare till aktiva ekosystembyggare

Katharines forskning, som omfattar flera års fältarbete och laboratorieförsök, visar att de här svamparna är mer än bara passiva organismer som samlar in näring. De bryter aktivt ner mineraler i marken och frigör magnesium och andra näringsämnen som träden kan ta upp för att växa. Samtidigt hjälper de till att mobilisera kväve från organiskt material – ett avgörande näringsämne för växternas utveckling. Två svamparter, Suillus bovinus och Piloderma sphaerosporum, var särskilt vanliga i de jordlager där mineralvittring och kvävemobilisering sker.

En brun svamp växer i mossa. Foto.
Fruktkroppar av örsopp (Suillus bovinus), en av nyckelarterna inom mineraliseringen i boreala skogar. Foto: Jürgen Endres, CC BY-SA 3.0.

– Vi tittade också på hur örsoppen Suillus bovinus anpassar sin näringsupptagning när den växer tillsammans med mineraler. Vi såg att flera gener som hjälper svampen att ta upp viktiga mineraler blev mer aktiva, och många av dessa gener tillhör genfamiljer som utvecklas snabbt – vilket visar hur svampen kan anpassa sig för att få de näringsämnen den behöver, säger Katharine.

En liten tallplanta med svampmycel vid rötterna växer i en rund plastbehållare. Foto.
Hos den här arten har vissa genfamiljer för transportproteiner utvecklats snabbt, vilket lett till en bättre förmåga att vittra mineraler. Foto: Katharine King.

En återkopplingsslinga mellan träd och svampar

Katharines forskning visar också att träd som har tillgång till mer kväverikt organiskt substrat växer sig större och förser svamparna med mer socker. I sin tur påskyndar svamparna nedbrytningen av mineraler och mobiliseringen av näringsämnen, vilket ytterligare gynnar trädens tillväxt. I vissa fall utsöndrar svamparna till och med organiska syror som hjälper till att lösa upp mineraler, och finjusterar därmed sin näringsinsamling beroende på vilken typ av kväve som finns tillgänglig. 

– Friska svampsamhällen kan stärka skogens motståndskraft, näringscykler och kolinlagring. Mina resultat visar hur nära sammankopplade mineralnedbrytning och kvävecykler är. Vi behöver studera båda processerna tillsammans för att bättre kunna sköta våra skogar och motverka klimatförändringarna, sammanfattar Katharine.

 

Porträttfoto av en leende kvinna med brunt, uppsatt hår.
Katharine King. Foto: Cajsa Lithell.

Mer information

Katharine King kommer försvara sin doktorsavhandling onsdagen den 17 september kl 13.00.

Läs avhandlingen Ectomycorrhizal fungi in boreal forests. Their role in mineral weathering and nitrogen mobilisation

 

Kontakt