Lämna inte naturvårdsträden åt ödet
Det finns många vetenskapliga studier av hur lämnad naturvårdshänsyn i trakthyggesbruket påverkar insektsliv och växter. Men – i stort sett alla är gjorda strax efter att hygget skapades, eller som mest ett tiotal år senare.
Vi vet betydligt mindre om de lämnade gamla träden när den omgivande produktionsskogen vuxit upp, och hur vi ska sköta lämnade naturvårdsträd i den medelålders eller äldre skogen.
Maria Torres-García har tillsammans med forskare vid SLU och Skogforsk gått igenom litteraturen om naturhänsynens effekter i jämnåriga produktionsskogar. Av de 3655 studier som analyserades var det bara 23 som handlade om medelålders och äldre skog, och de flesta var amerikanska. Snävas urvalet in till studier som undersöker skötseln i naturvårdsträdens närmaste omgivning så hittades bara tre studier i världen. Dessa tre handlade om hur gallring och röjning kring äldre ekar påverkar markfloran och vedlevande insekter, och alla tre är gjorda i Sverige.
Naturhänsyn är standard idag
Vid alla skogsbruksåtgärder, och framför allt vid slutavverkning, måste hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Det kan ske genom att lämna enskilda träd eller trädgrupper, att spara döda träd eller skapa ny död ved. Detta sätt att bruka skogen med lämnad naturhänsyn (”retention forestry”) växte fram som en standard från 1990-talet, inspirerat av det amerikanska ”new forestry”. I genomsnitt i Sverige sparas 9–10 % av skogsmarksarealen vid en slutavverkning. Den lämnade hänsynen blir en del av det nya beståndet och kommer att bidra till att det finns substrat för vedberoende insekter, lavar och mossor i alla skogsbestånd.
Ljushuggning kan vara gynnsamt
I många bestånd som avverkades för 20–30 år sedan finns därför lämnad hänsyn i det skogsbestånd som nu är i gallringsålder. När produktionsträden växer sig tätare och högre riskerar hänsynsträden att bli skuggade eller övervuxna, och en del av hänsynens kvaliteter kan gå förlorade. Detta syntes i de tre svenska studierna där kvarlämnade äldre ekar var omgivna av granar som nu konkurrerade med ekarnas kronor. Studierna visade att en ljushuggning kring ekarna var gynnsam för både markfloran och förekomsten av vedlevande skalbaggar. Tillsammans med liknande studier pekar resultaten på att det är viktigt att bevaka hänsynsträden under hela omloppstiden.
Mer forskning behövs
En slutsats av analysen är att det finns stora kunskapsluckor kring skötseln av lämnad hänsyn i den uppväxande skogen, och att det kan behövas bättre vägledning om hur olika typer av hänsyn behöver skötas för att de biologiska värdena ska bevaras. Det är viktigt att spara en variation av trädslag, eftersom olika trädslag gynnar olika arter – lövträd som ek och asp är exempelvis viktiga för många vedlevande insekter, lavar och mossor. Redan vid första gallringen måste de kvarlämnade hänsynsträden bevakas. Åtgärder som riktad ljushuggning runt naturvårdsträden, borttagning av konkurrerande träd och kontroll av skador eller sjukdomar kan behöva genomföras tidigt i omloppstiden för att deras ekologiska värde ska bevaras.
Text: Mats Hannerz
Läs mer
Torres-Garcia, M.T., Hedwall, P-O., Öckinger, E., Felton, A.M., Lariviere, D., Löf, M. & Felton, A. 2025. Managing production stem density and proximity near retention trees in even-aged stands: a conservation knowledge gap with insights from Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.
Lariviere, D., Holmström, E., Petersson, L., Djupström, L. & Weslien, J. 2023. Ten years after: Release cutting around old oaks still affects oak vitality and saproxylic beetles in a Norway spruce stand. Agricultural and Forest Entomology.
Lariviere, D., Holmström, E., Brunet, J., Weslien, J. 2021. Release of retained oaks in Norway spruce plantations. A 10-year perspective on oak vitality, spruce wood production and ground vegetation. Forest Ecology and Management.
Kontakt
Delphine Lariviere, Skogforsk
delphine.lariviere@skogforsk.se