Mer lärk i skogen – Potentiella problem att vara uppmärksam på

Men, om vi planterar mer lärk i våra skogar - hur påverkar det risken för angrepp av skadeinsekter? Vi har i den här texten sammanfattat vad vi idag vet och vad vi ser som uppenbara kunskapsluckor.

Lärk och skadeinsekter

Enligt Riksskogstaxeringen utgjorde lärk 0.1% av det totala virkesförrådet år 2020. Alltså en mycket liten andel men intresset för lärk tycks öka. Även om det över landet sett är små arealer med lärk kan det lokalt bli en väsentlig ökning. Ofta i rena bestånd. I dagsläget vet vi tyvärr relativt lite om hur sådana lokala ökningar av ett trädslag påverkar olika skadeinsekter. Vi vet inte heller hur inslag av lärk i blandskogar påverkar risken för insektsskador.

Arter som kan skada lärk

Av idag kända skadegörare listar vi här några av de som kan anses vara allvarligast.

Snytbagge (Hylobious abietis) angriper lärkplantor i något lägre utsträckning än gran- och tallplantor. Åtgärder som markberedning och olika typer av skydd kan behövas, särskilt i områden med känd hög förekomst av snytbagge. Om man undviker likåldriga bestånd och kalhyggesbruk kan sannolikt problemen med snytbagge minskas.

Strophosoma melanogrammum och Otiorhynchus scaber, två andra vivelarter – verkar till skillnad från snytbaggen föredra lärkplantor och kan orsaka omfattande skador genom att äta barr och knoppar.

Lärkträdsvecklare (Zeiraphera griseana (tidigare diniana)) är en välkänd utbrottsart i de södra delarna av Europa. Fram till för några år sedan hade arten regelbundna utbrott, särskilt i Alperna. De tidigare stora och återkommande utbrotten har upphört troligen på grund av förändrade vintertemperaturer, tillsammans med förändringar i hur träden och insekterna samt deras naturliga fiender samspelar. Vecklaren förekommer i Sverige och en ökad mängd lärk för skador, då det kan leda till en ökad population av vecklare. Risken är dock ganska låg så länge trädslaget används för att få till ett blandat bestånd och inte planteras i högre utsträckning så att det blir dominerande i landskapet.

Flera vedlevande insekter som förekommer på lärk har nyligen kommit till Sverige och över tid kan de förväntas bli vanligare, särskilt om mängden lärk ökar i landskapet. En av dessa är lärkbocken (Tetropium gabrieli), en som hittats på flera platser i södra Sverige. En annan är barkborren Ips cembrae som vid ett tillfälle angripit och dödat lärkträd i Skåne. Arten är liksom en annan barkborreart - Pityophthorus pityophagus, som ännu inte orsakat några större skador – på frammarsch i Sverige. De redan etablerade vedlevande insektsarterna i Sverige tycks inte utgöra något större hot mot lärken, åtminstone inte i dagsläget.

Lärksäcksmalen Coleophora laricella har enligt rapport orsakat allvarliga skador i ett lärkbestånd i södra Sverige. Arter i den här gruppen är väl kända för att kunna orsaka allvarliga skador i andra delar av Europa.

Fjärilsarter, som barrskogsnunna (Lymantria monocha) och ädelspinnarna Dendrolimus superans och D. sibericus, är kända för att orsaka skador på lärk. Barrskogsnunnan är en vanlig insekt som kan leva på många olika typer av träd. Dendrolimus sibericus kan även den leva på flera olika träd och vissa studier talar för att arten kan sprida sig och orsaka mer skador på lärk.

Lärk i blandade bestånd

Vi vet väldigt lite om hur det påverkar risken för insektsskador när lärk blandas in i skogar med olika trädslag. Baserat på vad vi vet verkar risken för angrepp av snytbagge inte öka då de föredrar tall och gran över lärk. Samtidigt kan skador från andra vivelarter troligen öka då flera arter tycks föredra lärk. Fjärilsarter som äter många olika växter kan kanske dra nytta av att lärk blandas in i skogen, men pågående klimatförändringar verkar inte vara särskilt fördelaktiga för dessa arter. De arter som är mer specialiserade på lärk bör ha fördel av att mer lärk planteras. Men enligt ekologisk teori får fjärilsarterna inte så mycket fördelar om lärk planteras tillsammans med andra trädslag.

Det är svårt att säga exakt hur en ökad mängd lärk påverkar den biologiska mångfalden av insekter - vi kan egentligen bara spekulera om det. I rena lärkbestånd är det troligt att mångfalden ökar, särskilt om lärken ersätter gran. Det beror på att undervegetationen i lärkbestånd brukar vara rikare än i granbestånd. Om lärk i stället blandas in med andra trädslag kan man också förvänta sig en större variation av insekter. Då kan det nämligen dyka upp arter som är specialiserade på lärk eller som på andra sätt gynnas av att lärk finns i skogen.