Minskad skogsavverkning i Sverige bäst för klimatet - fast den ökar i andra länder

Till skillnad från tidigare studier av hur förändrad skogsavverkning påverkar klimatutsläppen har SLU-forskarna nu också tagit hänsyn till hur en förändrad avverkning i Sverige påverkar skogsbruket i andra länder.

Läckage av klimatnytta

Om man minskar avverkningarna i Sverige så kommer de att öka i andra länder, eftersom det finns en fortsatt efterfrågan på skogsprodukter. Men all skogsavverkningen som upphör i Sverige återuppstår inte utomlands. Blir skogsråvaran dyrare sjunker efterfrågan, industrin kan minska sin produktion, effektivisera eller använda andra material till sina produkter.

När en minskad avverkning i Sverige kompenseras med ökad avverkning i andra länder uppstår ett läckage av klimatnytta. Studien visar att mellan 50 och 80 procent av klimatnyttan i form av koldioxidbindning i skog försvinner genom läckageeffekten.

Trots det stora läckaget, och även om man som vanligt tar hänsyn till att träprodukter kan ersätta fossila produkter, så är slutsatsen ändå att en minskad avverkning är det bästa för klimatet.

• Åtminstone fram till år 2070 är det bättre för klimatet om avverkningsvolymen i Sverige sänks. 
• Att öka avverkningarna genom ett intensifierat skogsbruk leder till ökade utsläpp av växthusgaser fram till 2100.

Forskarna påpekar att efterfrågan för träprodukter är en påtaglig riskfaktor inte bara för möjligheten att minska vår globala klimatpåverkan, utan även för bevarandet av den biologiska mångfalden. 

Vill se effektivare användning

De rekommenderar därför en samordnad global skogspolitik och att beslutsfattare vidtar åtgärder som hejdar den ökande efterfrågan och främjar en mer effektiv och hållbar användning av träresurser.

– Det finns en potential för detta inte minst eftersom en betydande del av de avverkade träden fortfarande används för energiproduktion och kortlivade träprodukter, säger huvudförfattaren Maximilian Schulte.

Läs mer

Global forest carbon leakage and substitution effect potentials: The case of the Swedish forest sector

Metoden

I studien har forskarna använt resultat från Skogsstyrelsens Skogliga konsekvensanalyser SKA22 . SKA22-analyserna omfattar påverkan på skogstillstånd, biologisk mångfald, skogsskador, renskötsel och koldioxidbalans och genomfördes med hjälp av Heureka RegWise.

Resultaten från tre av scenarierna i SKA22 (mångfald, tillväxt och Dagens skogsbruk) kopplades ihop med en global modell (GLOBIOM-forest) som simulerar global handel med träprodukter, avverkning av rundvirke och koldioxidläckage från skogar.

I analyserna ingick även information om kolflöden i skogen och i träprodukter, utsläpp av växthusgaser från den skogliga värdekedjan samt substitutionseffekten.

Den begränsade förmågan att modellera skogsstörningar i termer av ökad träddödlighet är dock fortfarande en faktor som kan påverka studiens slutsats.