
Minskad skogsavverkning i Sverige bäst för klimatet - fast den ökar i andra länder
Om man av klimatskäl minskar avverkningen av skog i Sverige, så lär den öka i andra länder. Det gör att klimatnyttan inte blir lika stor. Men ändå är en minskad avverkning det bästa för klimatet, enligt en ny studie.
Till skillnad från tidigare studier av hur förändrad skogsavverkning påverkar klimatutsläppen har SLU-forskarna nu tagit hänsyn till hur en förändrad avverkningsvolym i Sverige påverkar skogsbruket i andra länder genom marknadseffekter.
Läckage av klimatnytta
Resultatet visar att om man minskar avverkningen i Sverige så kommer hälften av virket att avverkas i andra länder stället. Och eftersom utländskt skogsbruk dessutom generellt genererar större utsläpp så förtas en stor del av klimatnyttan i form av koldioxidbindning i skog. Klimatnyttan av en minskad minskad avverkning i Sverige blir bara mellan 50 och 20 procent, på grund av läckageeffekten.
Trots det stora läckaget utomlands, och även om man tar hänsyn till att träprodukter kan ersätta fossila produkter, så är slutsatserna ändå att en minskad avverkning är det bästa för klimatet.
- Åtminstone fram till år 2070 är det bättre för klimatet om avverkningsvolymen i Sverige sänks.
- Att öka avverkningarna genom ett intensifierat skogsbruk leder till ökade utsläpp av växthusgaser fram till 2100.
Forskarna påpekar att efterfrågan för träprodukter är en påtaglig riskfaktor inte bara för möjligheten att minska vår globala klimatpåverkan, utan även för bevarandet av den biologiska mångfalden.
Rekommenderar effektivare användning
De rekommenderar därför en samordnad global skogspolitik och att beslutsfattare vidtar åtgärder som minskar efterfrågan och främjar en mer effektiv och hållbar användning av träresurser.
– Det finns en potential för detta inte minst eftersom en betydande del av de avverkade träden fortfarande används för energiproduktion och kortlivade träprodukter, säger huvudförfattaren Maximilian Schulte.
Läs mer
Metoden
I studien har forskarna använt resultat från Skogsstyrelsens Skogliga konsekvensanalyser SKA22 . SKA22-analyserna omfattar påverkan på skogstillstånd, biologisk mångfald, skogsskador, renskötsel och koldioxidbalans och genomfördes med hjälp av Heureka RegWise.
Resultaten från tre av scenarierna i SKA22 (mångfald, tillväxt och Dagens skogsbruk) kopplades ihop med en global modell (GLOBIOM-forest) som simulerar global handel med träprodukter, avverkning av rundvirke och koldioxidläckage från skogar.
I analyserna ingick även information om kolflöden i skogen och i träprodukter, utsläpp av växthusgaser från den skogliga värdekedjan samt substitutionseffekten.
Den begränsade förmågan att modellera skogsstörningar i termer av ökad träddödlighet är dock fortfarande en faktor som kan påverka studiens slutsats.
Kontakt
-
PersonJeannette Eggers, Programchef för SLU Skogliga HållbarhetsanalyserAvdelningen för skoglig planering, gemensamt