
Samband mellan mjölkkors foder, mjölkavkastning, mjölkkvalitet och undernäring hos barn i norra Rwanda
Syftet med detta doktorandprojekt var att studera sambandet mellan att hålla mjölkkor och förekomsten av hämmad tillväxt hos barn i hushåll i norra provinsen av Rwanda.
Kronisk undernäring och hämmad tillväxt (eng. stunting) hos barn är ett stort folkhälsoproblem i stora delar av världen. Att hålla livsmedelsproducerande djur kan spela en roll för att minska barnens undernäring genom tillgång till de näringsrika, animaliska livsmedel som behövs för barns tillväxt och kognitiva utveckling. Syftet med denna avhandling var att studera sambandet mellan att hålla mjölkkor och förekomsten av hämmad tillväxt hos barn i hushåll i norra provinsen i Rwanda genom att titta på kornas tillgång till foder, mjölkningsmetoder, mjölkavkastning och kvalitet, samt förekomsten av undernäring hos små barn.
En studie med 601 hushåll genomfördes under november och december 2021. De flesta hushållen hade minst ett djurslag av livsmedelsproducerande djur, och 156 ägde kor, mestadels korsningsdjur, som var lakterande vid besökstillfället. Alla kor utfodrades enligt ett "cut-and-curry"-system, mestadels skördat från vägkantens inhemska vegetation, rester från grödor och odlat gräs. De flesta foderslagen var av dålig näringskvalitet, med lågt protein- och energiinnehåll och högt fiberinnehåll. Mjölkavkastningen var låg, i genomsnitt 4 l/ko/dag. Cirka 34 % av mjölkproverna hade förhöjda celltal, (över 300 000 celler/ml) vilket tyder på förekomst av juverinflammation, och 13 % av proverna innehöll antibiotikarester.
Förekomsten av undernäring hos barn varierade från 10,4 till 50,0 %, med ett medelvärde på 27,3 %. Att äga en lakterande ko visade en tendens att minska undernäring, medan hållning av fjäderfän var signifikant associerat med en lägre prevalens hämmad tillväxt. Konsumtion av mjölk eller ägg var dock inte associerat med undernäring.
Faktorer som var negativt associerade med hämmad tillväxt hos barn inkluderade barnets kön (mindre vanligt hos flickor än hos pojkar), födelsevikt och amning, mödrarnas BMI och utbildningsnivå, hushållets ekonomi och livsmedelssäkerhet, hushållets överhuvud (mer hos män än kvinnor) samt förekomsten av en köksträdgård. Att förbättra djurhållningen skulle leda till mer mjölk av bättre kvalitet, både för hushållsbruk och försäljning, och därmed förbättra hushållens försörjning och minska förekomsten av undernäring.
Läs mer i doktorsavhandlingen: