Stort globalt intresse för lantbrukares psykiska hälsa

Det var 25 år sedan den första nordiska konferensen om arbetsmiljön inom jordbruket ägde rum på SLU i Alnarp. Konferensen alternerar sedan dess mellan de nordiska länderna. I år hölls konferensen i Ystad. Senior professor Peter  Lundqvist, från SLU, ledde arbetet med årets konferens som hade fokus på lantbrukares mentala hälsa. Han inledde med att hälsa alla välkomna.

Under det inledande passet presenterade Anders Drottja, från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, den svenska livsmedelsstrategin som har som mål att öka svensk livsmedelsproduktion. Han hänvisade också till Strategi för arbetsmiljö inom jordbruks- och trädgårdsnäringen och beskrev att även EU:s vision för jordbruket från februari 2025 nämner vikten av goda arbetsförhållanden för de som arbetar inom jordbruket.

Camilla Backlund från Gröna arbetsgivare berättade att de ansvarar för det fyraåriga  nationella programmet Lantlyftet som ska genomföra Jordbruksverkets arbetsmiljöstrategi 2024-2028. SLU är en av Lantlyftets samarbetspartners och bidrar förutom en rapport om lantbrukares psykiska hälsa med utbildning av handledare till de erfarenhetsträffar som också är en del av projektet.

Henrik Gudmundsson från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i Skåne beskrev att stödet till bönder var bättre för några decennier sedan och att det idag finns ett behov av ökat stöd igen. Han beskrev att äldre manliga bönder har sämre mental hälsa jämfört med andra yrkesgrupper och bönder väntar ofta för länge med att söka hjälp.

Sist ut i den inledande delen var Peter Burman från Arbetsmiljöverket. Jordbruket är en av de sektorer som har högst antal arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Burman tog också upp att den psykiska ohälsan inom jordbruket är mindre beforskad jämfört med den fysiska arbetsmiljön. Han beskrev också att det finns ett stort behov av att nå ut till lantbrukare med information om hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas. Arbetsmiljöverket är också en av aktörerna inom satsningen Lantlyftet.

Nordiska landrapporter

Ett återkommande inslag under NMAOH konferenserna är rapportering från de nordiska länderna. Helle Birk Domino från GLS-A, en dansk arbetsgivarorganisation för företag inom de gröna områdena, berättade om en ny rapport som analyserat ett antal arbetsplatsolyckor och kommit med tre rekommendationer för att minska problemen:

1. Skapa en starkare säkerhetskultur i lantbruket.
2. Höj maskinsäkerheten i landbruket.
3. Höj kompetensnivån bland medarbetare och ledare när det gäller säker användning av maskiner.

För att förhindra arbetsrelaterade olyckor pågår i Danmark ett utbildningsprojekt i maskinsäkerhet mellan 2025–2027. Danska bönder efterfrågar också mer fokus på psykisk hälsa och möjlighet till samtal med personer som vet vad det innebär att vara lantbrukare.

I Norge beskrev Halle Arnes från Norsk Landbruksrådgivning, NLR, den breda samverkan mellan olika aktörer i Norge som en viktig framgångsfaktor för arbetet med hälsa och säkerhet inom lantbruket. Lantbrukare erbjuds hälsokontroller, krisstöd och konsultationer och ett ”Bondens nettverk” ett initiativ för att förebygga psykisk ohälsa.

Cecilia Lindahl, från forskningsinstitutet RISE presenterade Sveriges arbete. Hon lyfte fram att boskap minskar inom svenskt lantbruk medan växtodling ökar. Även svårigheter att locka unga till lantbruket nämndes. 39 procent av de svenska bönderna är över 65 år och medelåldern ligger runt 50 år. Antalet arbetsolyckor är högre bland kvinnor inom jordbruket och det kan eventuellt bero på att kvinnor i högre utsträckning arbetar med djur. Sjukskrivningar inom jordbruket beror främst på muskel- och skelettbesvär och psykisk ohälsa. Materialet ”Är du säker” som tagits fram av Prevent lyftes fram.

Även i Finland minskar antalet gårdar som både har boskap och växtodling medan antalet gårdar med enbart växtodling ökar. Janne Karttunen från arbetseffektivitetsinstitutet TTS i Finland beskrev att jordbrukare som brukar mer än fem hektar mark eller tjänar mer än 4605 euro på sitt arbete om året får ta del av socialförsäkringar, pension med mera. Det finns också företagshälsovård och tillgång till avbytartjänst där heltidsarbetande bönder har rätt till 26 dagars avbytartjänst om året.

David Meredith från Teagasc på Irland berättade om det EU-finansierade multi aktörsprojektet Safe Habitus med syftet att stärka kunskaps- och innovationssystem för hälsa och säkerhet inom jordbruket och stödja EU:s arbete för social hållbarhet inom jordbruket.

Sverigepremiär för filmen Just a farmer

Efter middagen var det Sverigepremiär för den australienska filmen Just a farmer. Filmens regissör och huvudrollsinnehavare Leila Mc Dougall berättade i samband med filmvisningen om arbetet med filmen som hon gjort tillsammans med sin man utan tidigare erfarenhet av att göra film. Filmen handlar om en pressad lantbrukare som begår självmord, men fokus i merparten av filmen ligger på konsekvenserna för den nyblivna änkan som måste hantera sina egna och barnens känslor, omgivningens reaktioner samt utmaningarna med att ta hand om sin alkoholiserade svärfar samtidigt som hon försöker ta hand om gården som håller på att gå under. Filmen sätter fokus på psykiska utmaningar på landsbygden i Australien. Just a farmer har fått flera priser, bland annat publikens pris vid Saint-Tropez Antipodes Film Festival (2024) och Iris Global Health Film Festival (2024). Den vann också priser för bästa film, bästa foto och bästa kvinnliga biroll vid 2024 års International Film Festival of Australia (IFFA).

Under konferensens två sista dagar genomfördes många forskningspresentationer inom flera ämnesområden. Peter Lundqvist, Lisa Blix Germundsson, Carola Häggström, Eva Göransson och Catharina Alwall Svennefelt från SLU var några av de som presenterade abstracts och posters under konferensen.

Den sista dagen avslutades med studiebesök på Hallongården och den ekologiska gården Ängavallen.