Ett nyligen brunnet område utanför Arvidsjaur.
Ett nyligen brunnet område utanför Arvidsjaur.

Forskargåta: Okända källor förser skogen med kväve efter brand

Nyhet publicerad:  2025-09-12

Varifrån får växande skogar egentligen det kväve de behöver efter en skogsbrand? I en internationell studie ledd av SLU har forskare undersökt kvävetillväxten i brandutsatta boreala skogsområden. Och resultaten pekar på ett stort mysterium.

Den boreala skogen sträcker ut sig som ett grönt bälte längs Skandinavien, Ryssland och Nordamerika och spelar en nyckelroll i att reglera koldioxidbalansen och klimatet på jorden. En viktig mekanism för detta är de skogsbränder som regelbundet rasar i dessa skogar och som leder till nya tillväxtperioder där kol och andra näringsämnen binds in. Men exakt var dessa ämnen kommer ifrån och hur de tas upp är en gåta för forskarna.

I en internationell forskningsstudie ledd av Stefan Hupperts, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, sammanställdes data från 18 olika brandområden på norra halvklotet. Forskarna fokuserade på kväve, ett avgörande näringsämne för trädens och växternas tillväxt som ofta styr hur snabbt och effektivt den växande skogen kan ta upp koldioxid från atmosfären.

Skogens samlade kväveinnehåll kvantifierades i 18 olika boreala skogsområden som drabbats av brand i olika omfattning, över olika tidsperioder. Totalt innefattade studien 527 olika skogsbestånd.
Skogens samlade kväveinnehåll kvantifierades i 18 olika boreala skogsområden som drabbats av brand i olika omfattning, över olika tidsperioder. Totalt innefattade studien 527 olika skogsbestånd.

Merparten av kvävet kommer från okända källor

Resultaten förbryllade forskarna. De skogar som återväxte med en stor andel lövträd som björk och asp, tog upp kväve i betydligt högre takt än de skogar som ersattes av barrträd. De skogar som helt brunnit ner i svåra bränder hade också snabbare kvävetillväxt än områden som brunnit mer måttligt. Men när forskarna summerade de hittills kända källorna till kväve i skogarna, exempelvis genom regn som tar med sig kväve från atmosfären, eller genom kvävefixerade organismer i mossor och rötter, blev summan bara en bråkdel av vad de faktiskt observerade. Huvuddelen av allt kväve i skogarna saknade en förklaring.

– Överlag såg vi att mer än hälften av kvävet i de boreala skogarna inte kunde förklaras av de kvävekällor vi känner till. I vissa fall var så mycket som 90 procent av kvävet oförklarat, vilket var en väldigt förvånande upptäckt. Vi var särskilt förvånade att se hur mycket kväve som lövskogar faktiskt ackumulerar och hur liten del av det vi faktiskt har en förklaring till, säger Stefan Hupperts, postdoktor vid SLU i Umeå.

Att förstå hur de boreala skogarna tar upp näring kommer spela roll i framtiden. I takt med att klimatförändringar intensifieras tror forskare att dessa skogar både kommer drabbas av svårare bränder och att lövträd kommer utgöra en större del. Men om vi inte fullt ut förstår hur kvävet återförs till skogen kan vi inte heller med säkerhet förutse hur mycket kol dessa skogar kan ta upp i framtiden.

– Det är väldigt svårt att förutse med någon exakthet hur boreala skogar kommer påverkas av ett förändrat klimat om vi inte vet hur de tar upp kväve. Att hitta de här ’dolda’ kvävekällorna kommer vara avgörande, säger Stefan Hupperts.

 

Källa: Hupperts, SF; Nilsson, MC; Gundale, MJ... more (Aug 2025) A Meta-Regression of 18 Wildfire Chronosequences Reveals Key Environmental Drivers and Knowledge Gaps in the Boreal Nitrogen Balance GLOBAL CHANGE BIOLOGY 31(8)DOI10.1111/gcb.70398

 

  • Person
    Stefan Hupperts, Forskare
    Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt