
Växter kan göra ost – ny metod ger hållbart enzym för mejeriproduktion
Ett forskarteam från SLU, Linnéuniversitetet och Örebro universitet har framgångsrikt producerat ett traditionellt osttillverkningsenzym i växter. Resultaten öppnar nya möjligheter för en mer hållbar mejeriproduktion.
Studien fokuserar på cyprosin B – ett mjölkkoagulerande enzym som traditionellt utvinns ur kardontisteln och har använts i portugisisk osttillverkning i århundraden. Genom att producera enzymet i modellväxten Nicotiana benthamiana (en nära släkting till tobak) lyckades forskarna få höga halter av funktionell cyprosin B. De kunde också visa vilken roll en särskild del av proteinet spelar för att enzymet ska fungera och hamna på rätt plats i växten.
– Vi har visat att växter kan producera industriella enzymer på ett effektivt sätt. Det kan bana väg för mer hållbar osttillverkning där man slipper använda djurbaserade ingredienser, säger försteförfattaren Saraladevi Muthusamy.
Från tradition till innovation
Kardontistelns blommor har länge använts i Portugal för att framställa ostar som den berömda Serra da Estrela. Genom att ta tillvara på gammal kunskap och kombinera den med modern växtforskning visar forskarna hur tradition kan bli en drivkraft för nya, hållbara lösningar inom livsmedelsindustrin.
När forskarna lät växterna själva producera enzymet blev resultatet imponerande: hela 81 milligram per kilo blad, vilket överträffar många av dagens produktionssätt.
– Det här visar hur viktigt det är att bedriva grundforskning, i det här fallet om proteindomäner. Nu tar vi denna grundforskning vidare till industriell bioteknik, säger huvudförfattaren Selvaraju Kanagarajan.
– Precis som biologisk bekämpning syftar till att ersätta bekämpningsmedel med biologiska lösningar, visar den här studien hur växter också kan producera nyckelenzymer för livsmedelsproduktion. Båda tillvägagångssätten minskar beroendet av kemiska eller animaliska insatsvaror och pekar tillsammans mot ett mer hållbart och motståndskraftigt jordbruk, säger medförfattaren Ramesh Vetukuri.
– I framtiden kan sådana växtbaserade biofabriker också konstrueras för att producera föreningar som hämmar patogener och skadedjur, vilket öppnar nya möjligheter för växtskydd parallellt med livsmedels- och enzymproduktion, avslutar Ramesh.
Läs den vetenskapliga artikeln:
Heterologous Production of Cyprosin B in Nicotiana benthamiana: Unveiling the Role of the Plant-Specific Insert Domain in Protein Function and Subcellular Localisation
Kontakt
-
Person