Diagnosarbete: Skador på unga björkar - flera faktorer tros ligga bakom

I juni tog SLU Skogsskadecentrum emot material bestående av björkskott med tydliga symptom. Träden växer på ett flackt, relativt fuktigt hygge. De planterades våren 2024 och viltskyddsbehandlade under hösten samma år. Beståndet växte till synes normalt under den första sommaren och etablerade sig väl, men drabbades av skador under vintern.

I Sverige är björkodling fortfarande relativt nytt men som sannolikt kommer öka med tiden. Därför är det fortfarande många aspekter kring skador på björkar som också är okända.  

Skadorna

Hos många av de drabbade plantorna hade lövsprickning uteblivit helt. Knoppar som inte slagit ut satt kvar på de torra kvistarna och på vissa skott fanns skrumpna, bruna löv. Inga synliga mekaniska skador - som viltbete eller angrepp av snytbagge - kunde observeras på provmaterialet.

‒ För att undersöka orsakerna analyserades materialet med både klassiska svampisoleringstekniker och molekylär identifiering. Vi har bra verktyg för sjukdomsdiagnostik och artidentifiering vilket är ett första steg i sjukdomsbekämpning, berättar Iryna Matsiakh, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum.

Svamppatogener i proverna

Den svamp som isolerades mest tillhör släktet Godronia, som sedan länge är känd för att orsaka sjukdom hos björk. Även andra patogener identifierades, bland annat Cryptosporella betulae, C. tomentella, Cryptosporella multicontinentalis och Melanconis stilbostoma - flera kända skadegörare på björk.

Kunskapen är fortfarande begränsad kring vilka stressfaktorer som gör unga, planterade björkar mer känsliga för infektion. Det är känt att endofyter (organismer som lever i växter utan att ge symptom) i vissa fall kan övergå till att bli sjukdomsframkallande. Faktorer som dålig anpassning till lokala förhållanden eller klimatskador, exempelvis frost, tros kunna göra björk mer mottaglig för infektion.

Samverkande faktorer där mer forskning behövs

De är osannolikt att skadorna orsakats av en enda faktor. Mer sannolikt är att flera svamppatogener samverkat och att deras påverkan förstärkts av abiotiska faktorer så som frostskador, långvarig torka eller andra klimatrelaterade stressmoment.

‒ För att förstå sjukdomsdynamiken bättre behövs fortsatt forskning, bland annat om infektionsbiologin hos Godronia sp. och andra relevanta arter, säger Iryna.