Digitala tvillingar, analog praktik och posthumanism under årets Landscape Days

Den digitala utvecklingens möjligheter och hinder, ny forskning och ett mer än människocentrerat perspektiv på landskap som kontrast till det rådande antropocentriska stod på dagordningen.

Dekan Christina Lunner-Kolstrup inledde med en inspirerande överblick över vad som händer inom landskapsarkitekturen globalt och i Norden. Landskapsarkitekturens och stadsplaneringens avgörande roll för klimatanpassning och det globala arbetet med att restaurera förstörda landskap nämndes. Ökningen av geografiska data och tekniska verktyg, ökad kunskap om regenerativa metoder och landskap, hälsa och välmående som en allt viktigare del av landskapsplaneringen, multifunktionalitet och ökat användande av lokala material var några av de spaningar hon gjorde. SLU Landskap bidrar till och ligger i framkant inom alla dessa områden.

Virtuell design och planering

Den brittiska universitetslektorn i design Paul Cureton från Lancaster University som fokuserar på rumslig planering, 3D-GIS-modellering och designframtider höll ett föredrag där han berättade om hur digitala tvillingar, det vill säga virtuella dubbletter av den verkliga världen, kan vara ett hjälpmedel i samhällsplaneringen både för att kunna skapa scenarier men också för ökad delaktighet och förståelse bland medborgare. Efter honom kom Elliot Hartley, även han en expert på 3D-GIS, digitala tvillingar och utvecklingsplanering. Han framhöll 3D teknikens roll för utvecklingen av digitala tvillingar inom samhällsplanering och att virtuell verklighet är ett utmärkt verktyg för att göra samhällsutveckling engagerande och levande.

Under den följande paneldiskussionen om hur den digitala utvecklingen formar framtidens landskapsplanering framkom att svenska kommuner ännu inte har börjat använda digitala tvillingar inom landskapsområdet i någon högre utsträckning, utan det är främst inom andra områden såsom mobilitet och energi som just nu driver på utvecklingen. Om digitala tvillingar ska integreras i undervisning framhölls det vara viktigt att det knyts till ett tydligt varför, och där studenter lär sig att använda sig av olika typer av och kvalitet på data, såväl som förstår begränsningarna av desamma. t.. Att det fortfarande är nödvändigt att vara ute i fält och arbeta analogt poängterades också samt att rätt metodologi alltid är viktig.

Workshops och ämneskluster

Eftermiddagen avslutades med fyra workshops:

• Hur kan SLU Landskap arbeta för/med barn och unga i alla åldrar.
• Konstnärliga praktiker.
• Promenad – om bland annat processen med att flytta träd på Ultuna Campus.
• Utforskande av framtida urbana vattenlandskap. 

Torsdagen inleddes med information av Lina Berglund-Snodgrass från Movium och Märit Jansson från SLU Landskap om möjligheterna till kommunikation, samverkan och finansiering. Sedan följde ämnesklustermatchning. Några av de saker som nämndes i en av grupperna var vikten av kunskap och skötsel av planerade områden med naturbaserade lösningar för att de ska bli som planerat och att det är viktigt att samla in goda exempel på hur olika utmaningar har lösts som sedan kan spridas.

Posthumanism och konstgjorda rev

Årets Landscape Days i Ultuna avslutades med två inspirerande föredrag av Cecilia Åsberg, Professor i Genus, Natur, Kultur samt grundare och ledare av The Posthumanities Hub vid Linköpings Universitet och Michael Palmgren Verksamhetschef och Verksamhetsansvarig marin utveckling, Marint Kunskapscenter i Malmö på temat ett mer än mänskligt förhållningssätt till landskap.

Cecilia Åsberg utgick ifrån feministisk posthumanistisk teori och uttryckte att den klassiska humanismen har varit alltför smal medan miljöhumanismen ser bredare än bara till människan och att posthumanismen omfattar alla arter samtidigt som den feministiska analysen är relevant för att hitta nya sätt att utöva den mer än mänskliga humanismen.

Michael Palmgren berättade om vikten av utbildning och kunskap om haven, hur vi kan skapa en ny havsrelation och läskunnighet (literacy), och om hur de genom att skapa ett konstgjort rev har fått tillbaka marina arter i Malmö.

Under det avslutande panelsamtalet som leddes av SLU Urban Futures ledare Nina Vogel lyfte Michael Palmgren vikten av att interagera med naturen och att det är 180 nationaliteter i Malmö av samma art och att vi behöver bjuda in till samtal om varför biodiversitet kan gynna oss alla. Paneldebatten betonade vikten av de olika formerna av vetande i vårt ’världs-byggande’, vilket innebär att vi behöver inkludera och ha med röster från fler än bara människor – till exempel genom att vara ett 'språkrör för det levande', och skapa nya gemenskaper med andra arter.

SLU Landscape Days hålls årligen, vartannat år i Alnarp och vartannat år i Ultuna.

Text och Foto: Malin Åberg Aas