Beteendemönster påverkar beslut inom lantbrukets kooperation

De har i studien kartlagt vilka faktorer som påverkar när kooperativa företag utvecklar sin verksamhet, men inte alltid lyckas ekonomiskt. Filiz Kinikli har kombinerat enkätdata från svenska lantbrukare med djupintervjuer från kooperativ inom spannmåls-, mejeri-, och skogssektorn.

– Resultatet visar att medlemmarnas uppfattning om framgång formas mer av beteendemönster som överoptimism, flockbeteende och en tendens att fortsätta satsa på tidigare investeringar, än av faktisk lönsamhet, säger hon.

Mellby gård finansierar

Studien har finansierats av Rune Andersson, Mellby gård AB, en privat företagare med många års erfarenhet av bland annat lantbruksföretagande. Han intresserar sig för varför kooperativa företag väljer att arbeta med vidareförädling, så kallad vertikal integration, som inte alltid leder till framgång.

Syftet med studien är att förstå beslutsfattande under osäkerhet, genom att undersöka de beteendemässiga barriärer som svenska kooperativ möter.

När ett kooperativt företag vill växa finns två vägar. Antingen genom att öka antalet medlemmar och volymen på det som hanteras eller genom att gå vidare i värdekedjan, så kallad vertikal integration. Företaget bygger då upp vidareförädling med detaljhandel eller kanske direkt marknadsföring mot konsument. Men resultatet ger inte alltid den förväntade lönsamheten och kritiken, både från medlemmar och utifrån, kan bli stor.

Utmaningarna ökar

När verksamheten växer ökar utmaningarna för ledningen, till stor del beroende på att medlemmarna skiljer sig åt. De har olika mål, olika förväntningar och ser olika på risktagande. Det kan leda till ineffektivitet, påverka strategin och avsteg från kooperationens kärnvärden.

Integrerade kooperativ är mer professionaliserade och datadrivna än de icke-integrerade kooperativ, som fattar beslut baserades på erfarenhet och medlemsröster. Paradoxalt nog upplevs de mindre integrerade kooperativen ofta som mer framgångsrika av medlemmarna, trots att de integrerade har större marknadsnärvaro. Förklaringen ligger i att integrerade kooperativ skapar ett större socialt avstånd mellan medlemmar och ledning.

Olika tankesätt 

Studien visade också att olika tankesätt dominerar olika grupper. Medlemmar uppvisar mer förändringströghet än förvaltare. Medlemmar kan föredra att behålla saker som de är, medan förvaltare är mer villiga att överväga strategiska förändringar eller innovationer.

Medlemmar uppvisar också ett starkare nulägesfokus – de koncentrerar sig mer på kortsiktiga förmåner såsom årliga utbetalningar snarare än på långsiktig planering. Dessutom påverkas de mer av flockbeteende och tenderar att följa gruppens åsikter snarare än att fatta självständiga beslut. Rädslan för förluster är avsevärt starkare i icke-integrerade kooperativ.

Flera drivkrafter påverkar framtiden

Vertikal integration är alltså inte bara ett ekonomiskt eller strukturellt beslut, det påverkas också starkt av beteendefaktorer.

– Resultaten från studien belyser behovet för både forskare och beslutsfattare att mer ingående överväga kognitiva och sociala drivkrafter när de fattar strategiska beslut om kooperativens framtid. För att förbli framgångsrika behöver kooperativ balansera ekonomisk effektivitet med social sammanhållning, upprätthålla transparent kommunikation mellan medlemmar och ledning, och närma sig vertikal integration med noggrant övervägande av dess sociala konsekvenser, säger Filiz Kinikli.