Fiskestopp gav fler ålar på Västkusten
Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet.
År 2012 infördes ett totalt fiskestopp efter ål längs den svenska västkusten. Ålfiskestoppet har tidigare lyfts fram av oberoende experter som en av de viktigaste förvaltningsåtgärderna som genomförts i enlighet med den svenska ålförvaltningsplanen. Någon vetenskaplig uppföljning av ålfiskestoppets effekter har dock inte gjorts förrän nu.
Tydlig ökning av blankål
Forskarna uppskattar att mängden blankål, det vill säga fullvuxna ålar som är redo att vandra över Atlanten för att leka i Sargassohavet, är ungefär dubbelt så stor idag som år 2011, då fisket fortfarande var tillåtet.
– Ser man längre tillbaka och jämför med den genomsnittliga mängden blankål som producerades under perioden 1988 – 2011, så är mängden blankål nu cirka fyra gånger större, säger Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fisheries Research.
Genom att kombinera historisk fångststatistik från både yrkes- och fritidsfiske efter ål med provfiskedata utförda med ryssjor från tre lokaler längs den svenska västkusten, har forskarna försökt kvantifiera hur ålbeståndet har utvecklats. Uppskattningen bygger på en så kallad integrerad modell där flera olika datakällor vägts samman i en och samma analys.
– Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom vi endast utfört provfisken vid tre lokaler längs en lång kuststräcka. Men alla dataserier antyder att beståndet, och då främst antalet större individer i beståndet, har ökat sedan fiskestoppet trädde i kraft år 2012, säger Torbjörn Säterberg.
En viktig pusselbit i ålförvaltningen
Den europeiska ålen har minskat kraftigt de senaste decennierna, och 2007 införde EU en förordning med målet att återuppbygga ålpopulationen. Enligt förordningen ska alla medlemsstaterna ta fram en ålförvaltningsplan, och regelbundet rapportera till EU-kommissionen om genomförda åtgärder och framsteg. Analysmetoder likt den modell som nu utvecklats av SLU:s forskare behövs för att utvärdera effekten av olika förvaltningsåtgärder.
– Vi har tidigare utvecklat analysmetoder för att följa ålbeståndens utveckling längs den svenska Östersjökusten och i svenska inlandsvatten, men för västkusten har vi länge saknat ett verktyg för att kvantifiera ålbeståndets storlek. Den modell vi utvecklat i den här studien fyller den luckan, och blir en viktig pusselbit i svensk ålförvaltning, säger Rob Van Gemert, medförfattare till studien och huvudansvarig för beståndsbedömningen av ål i svenska vatten.
Artikeln Effects of a fishery closure on the European eel stock on the Swedish west coast har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fisheries Research
Kontakt
Torbjörn Säterberg, forskare, institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, enheten för beståndsanalys, torbjorn.saterberg@slu.se , 010-478 41 61
Rob Van Gemert, forskare, institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, enheten för ålbiologi, rob.van.gemert@slu.se , 010-478 42 11