Fleråriga blomsterremsor gynnar både pollinatörer och nyttodjur i åkern

Blommande kantzoner är remsor av mark längs åkrar där man sår in blommande växter, ofta fleråriga arter som ger nektar och pollen under lång tid. De fungerar som livsmiljöer och matplatser för pollinatörer och rovinsekter, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald och naturlig skadedjursbekämpning i fält som ligger bredvid. Idén med blomsterremsor är att de gynnar ekosystemtjänster som olika organismer bidrar med och därigenom kan skapa ett mer robust och hållbart odlingslandskap.

– I vår nya studie har vi jämfört kantzoner med insådda fleråriga blomsterremsor med spontant växande zoner vid olika fält i Skåne. Totalt undersökte vi tio fält av varje slag, berättar Maria Viketoft.

En helhetsbild av livet i och kring blomsterremsorna

Forskarna följde både blomsterremsorna och grödan intill på nära håll. De räknade insekter direkt i fält, satte upp klisterfällor för att fånga flygande arter och placerade ut fallfällor på marken för att se vilka kryp som rörde sig där. Dessutom mätte de hur många skadedjur som blev uppätna och hur snabbt organiskt material bröts ned – allt för att få en helhetsbild av hur livet myllrar i och kring remsorna.

– Vi såg tydligt att blomsterremsorna lockar till sig fler pollinatörer som till exempel humlor, bin, blomflugor och fjärilar samt flera arter av rovinsekter, jämfört med områden utan insådd. Effekterna sträckte sig också in i åkern intill remsan. Det här är ett konkret exempel på hur vi kan skapa fler livsmiljöer för insekter, även i intensiva jordbrukslandskap, utan att tumma på produktionen.

Inte alltid minskning av skadedjur i grödorna

Men blomsterremsorna är inte någon snabb lösning på alla problem. Även om fler pollinatörer och rovinsekter hittas i och kring remsorna, såg forskarna inte alltid någon tydlig minskning av skadedjur i själva grödan.

– Det visar att ekosystem är komplexa. Att bygga upp fungerande naturliga processer tar tid men blomsterremsor kan vara ett viktigt steg på vägen.

Hur ser en optimal blomsterremsa ut?

Hur bör man då utforma remsorna optimalt? Hur breda ska de vara, hur nära jordbruksfältet ska de ligga, och vilka blomsterarter är mest effektiva i olika miljöer? 

– Vilken sammansättning av arter man väljer är avgörande eftersom olika arter lockar olika insektsgrupper. En bra blandning ska balansera pollination och förmåga att locka till sig rovinsekter som kan hålla nere skadeinsekter i fältet.

– Ett mer hållbart jordbruk byggs inte enbart runt produktion utan också kring ekologisk funktion. Nästa steg blir att studera långsiktiga effekter, ekonomiska aspekter för odlare och hur man kan anpassa blomsterremsor till olika jordbruksmiljöer i Sverige, avslutar Maria.

Läs mer

Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment:

Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but have limited effects on pest control in adjacent crops