Förlängd laktation för omkalvande mjölkkor
Syftet med detta doktorandprojekt var att undersöka effekten av förlängt kalvningsintervall på fertilitet, mjölkproduktion och utslagning i andra laktationen, samt samband mellan kalvningsintervall, mjölkavkastning i andra laktationen och kodödlighet under första månaden efter kalvning.
Licentiatföreläsning 24 oktober
Annica Hansson försvarar sin licentiatavhandling "Extended lactations in multiparous dairy cows" den 24 oktober kl 09:15 i Sal L, Undervisningshuset, Ultuna campus.
Det går även att följa föreläsningen digitalt via Zoom.
Traditionellt har svenska mjölkproducenter siktat på att korna ska kalva en gång per år, vilket givit ett kalvningsintervall på 12–13 månader. Men med en ökad mjölkavkastning har intresset för längre kalvningsintervall ökat. För många lantbrukare är det en utmaning att sinlägga högproducerande kor, och statistik visar att störst risk för sjukdom och dödsfall är i samband med kalvning. Med färre kalvningar finns det en potential att minska frekvensen av hälsoproblem för mjölkkorna.
Tidigare studier har visat att förstakalvare ofta passar bra för längre laktationer eftersom de har en mer jämn mjölkproduktion över tid. Denna studie har i stället fokuserat på andrakalvare, som har en högre mjölkproduktionskapacitet, men har en snabbare minskning av mjölkmängden senare delen av laktationen.
Den första studien genomfördes i 12 högavkastande besättningar med olika produktionsförutsättningar som t.ex. olika utfodringsstrategier, traditionell eller robotmjölkning och med mjölkning två eller tre gånger per dag. I studien seminerades korna vid olika tidpunkter efter kalvning, antingen efter 50 dagar eller efter 140 dagar. Resultaten visade att en senarelagd första seminering efter kalvning gav bättre fruktsamhetsresultat, vilket kan tolkas som att en längre återhämtningsperiod efter kalvning är positivt. Mjölkavkastningen påverkades inte av kalvningsintervallets längd.
Data från den svenska officiella kokontrollen under en sjuårsperiod analyserades i en andra studie. Där framkom det att risken för dödlighet i samband med kalvning ökade för kor med längre kalvningsintervall. I ett urval av de mest högavkastande besättningarna kunde detta samband inte ses. Samband baserade på historiska data måste tolkas med försiktighet. Kon kan ha fått ett längre kalvningsintervall av olika skäl, till exempel på grund av sjukdom eller nedsatt fertilitet, som i sin tur kan påverka riskerna vid kalvning.
Sammanfattningsvis visar resultaten att längre kalvningsintervall kan vara ett fullgott alternativ till det traditionella 12-månadersintervallet, särskilt i högavkastande besättningar. Samtidigt visar våra studier på historiska data att det finns ett samband mellan längre kalvningsintervall och en ökad dödlighet kring kalvning.
Läs mer i licentiatiavhandlingen:
Extended lactations in multiparous dairy cows
Foton
Ko med kalv: Maria Nyberg, Växa.
Porträttbild: Marie Liljeholm, SLU.