Granens gener avgör hur långt rotrötan sprider sig

Rotröta i gran orsakar stora skador i barrskogar över hela Europa och är en av de mest kostsamma skogssjukdomarna i Sverige. För ungefär tjugo år sedan visade forskare vid Skogforsk att olika kloner av gran hade olika motståndskraft mot rotröta orsakad av naturliga infektioner av rotticka (Heterobasidion annosum s.l. på latin). Professor Malin Elfstrand berättar att det var ett viktigt genombrott.

– Men det väckte frågorna om mer resistenta granar alla reagerar och skyddar sig på samma sätt? Och skiljer sig motståndskraften beroende på vilken genotyp av rotticka som angriper trädet?

Genvariationen är den viktigaste faktorn

I en studie som nyligen publicerades av Hernán Capador-Barreto och kollegor i tidskriften BMC Plant Biology ville forskarna försöka svara på just de frågorna. De använde tio av de mest resistenta granklonerna från den tidigare studien som inokulerades med fyra genetiskt olika individer av rotticka.

– Resultaten visade att variationen i granens resistens är den viktigaste faktorn bakom hur mycket svampen sprids och skadar granen och alltså inte samspelet mellan specifika gran- och svampkombinationer. Det var framför allt granens egna gener som avgjorde hur långt angreppet spred sig, säger Hernán Capador-Barreto.

Genom att analysera genaktiviteten i både granens bark och den infekterande rottickan kunde forskarna se att olika grankloner reagerade på helt olika sätt när de infekterades, även om de framstod som lika resistenta mot rotticka. Genuttrycksmönstren skiljde sig också i viss mån åt beroende på vilken svampgenotyp de interagerade med.

Snabb reaktion ger granen övertaget mot svampen

Mindre resistenta granarnas genaktivitet visade små förändringar i början av infektionen och mycket omfattande omställning av genuttrycket senare under infektionen. Medan de mer resistenta träden förändrade genuttryck av nyckelgener tidigt under infektionen.  

– En särskilt intressant upptäckt var att gener som kodar för de proteiner som känner igen angripande organismer och aktiverar försvar var starkt aktiverade i den mest resistenta granklonen tidigt under interaktionen. Samtidigt var sådana gener mindre aktiva i den känsligaste klonen. Studien visar alltså att infektionens förlopp bestäms tidigt i interaktionen och att olika granar kan använda olika försvarsstrategier för att nå liknande nivåer av motståndskraft, säger Malin.

Länk till studien: https://doi.org/10.1186/s12870-025-07438-1