Hur kan vi arbeta med natur i kommuner och regioner?

Runt 80 personer samlades för att diskutera olika aspekter av naturbaserade lösningar, NbS, främst med fokus på Öresundsregionen.

Professor Kes McCormick, initiativtagare till nätverket, inledde med att utgå från platsen som mötet hölls på, Nyhamnen ett område i förändring.

- Vi befinner oss i en tid av förändring och polykriser. NbS är viktiga eftersom de är multifunktionella och öppnar nya möjligheter för diskussion om relationerna mellan samhällsutvecklingen och naturen, sa Kes.

Han hoppades att dagen skulle skapa möjligheter till samtal, väcka gemensamma idéer och bidra till momentum för NbS i Öresundsregionen och bortom den.

Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Lina Berglund-Snodgrass beskrev hur samarbetet mellan Movium och nätverket vuxit fram och vitaliserat landskapsområdet genom innovation och tvärvetenskaplighet.

- NbS driver fram nya lösningar i urbana områden. NbS innehåller stora möjligheter att värdera natur i städer på nya sätt, men vi måste ha med oss SLU:s erfarenheter från landskapsarkitektur, gröninfrastrukturplanering och multifunktionalitet på denna resa, sa Lina.

Efter henne berättade Ludwig Wahlund Sonesson, klimatanpassningsstrateg i Malmö stad om arbetet med transformationen av Nyhamnen. Han berättade att färjeterminalen som mötet hölls i ursprungligen skulle rivits men nu får stå kvar i minst tio år till. Han beskrev också arbetet med att försöka få in natur i en miljö som i hög utsträckning består av sten, asfalt och betong.

- Vi är bra på att bygga grå saker. Det har vi gjort länge. Men nu vill vi ha in mer natur och jag hoppas att dagens diskussioner kan ta arbetet vidare, sa Ludwig.

Ideal och realitet

Han tog också upp skillnaderna mellan ideal och realitet. Forskare kan ofta tänka fritt och komma med idéer medan stadsplanerarna måste utgå ifrån budget och hantera realiteter. Målet med mötet var att hitta initiativ där ideal och realitet kan mötas. Han beskrev Malmö stads ambition om 3-30-300 och hur de genom samarbete med SLU inom projektet 3-30-300+ vill bredda konceptet för att även innefatta mer vegetation än träd.

Målsättningen är att skapa en grön stad som bidrar till Malmöbornas hälsa och välmående och som kan sänka temperaturer vid värmeböljor, fördröja vatten vid skyfall och främja biologisk mångfald.

Historik och politik

Dagens inbjudna huvudtalare var Martin Grisel från European Urban Knowledge Network, EUKN. Han gav en historisk bakgrund till NbS:s utveckling sedan begreppet dök upp 2002, men konstaterade att idén att arbeta med natur i samhällsplanering har funnits länge. Martin Grisel ansåg att NbS bör integreras i all samhällsplanering för att visa konsekvenserna av olika interventioner. Han tog också upp den viktiga kopplingen mellan ursprungsfolk och NbS och berättade att det forskas mycket på relationen mellan hälsa och grönytor.

- I dag är arbetet med NbS hotat på grund av politiska spänningar, trots att många är medvetna om vikten av att skapa grönare städer. Både forskare och politiker behöver kämpa för vikten av NbS, sa Martin Grisel. Han gick också igenom EU:s regelverk inom området. 

• EU green deal
• EU:s strategi för biodiversitet 
• EU:s klimat lag
• EU:s klimatanpassningsstrategi 
• EU:s lag om restaurering av natur 

Under den efterföljande frågestunden togs bland annat problemet med bristande kunskap hos många aktörer upp och att det kanske är ett större problem än bristen på pengar för genomförande av NbS.

Panelsamtal

Efter en energigivande kaffepaus var det dags för panelsamtal som modererades av Kes McCormick. Samtalet utgick från fyra frågeställningar:

1. När vi talar om naturbaserade ”lösningar”, vilka ”problem” löser vi och för vem?
2. Spänningar och utmaningar för NbS? Vad blockerar eller hindrar implementeringen av NbS?
3. Synergier och möjligheter för NbS? Hur kombinerar man mål och ambitioner för NbS?
4. Framtida projekt eller initiativ för NbS och vägar i Öresundsregionen?

Utifrån frågeställningarna diskuterade sedan panelisterna Lovisa Lagerblad från Naturvårdsverket, Nikolai Friberg, färskvattenekolog från Aarhus universitet, Johanna Alkan Olsson, ekolog från Lunds och Lykke Leonardsen, som arbetat med klimatanpassningsplaner i Köpenhamn bland annat det positiva med NbS multifunktionalitet, vikten av att inte glömma NbS bidrag till biodiversiteten, bristen på tvärvetenskapliga kunskaper inom utbildningsystemen, målkonflikter som kan uppstå i politiska sammanhang och Öresundsregionens möjligheter att dela kunskap med varandra och andra.

Kes McCormick tog ett exempel för att beskriva att klimatförändringar snabbt kan ändra människor inställning till naturen. I Australien har den extrema hettan ändrat opinionen vad gäller valet mellan parkeringsplatser och träd.

Urban skog

Sedan var det dags att få titta på en ny urban mikroskog som utvecklats strax utanför den gamla färjeterminalen på kajen i Nyhamnen.

Patrick Bellan från Malmö stad som varit ansvarig för planeringen och valet av arter guidade genom den urbana skogen som också fungerar som ett laboratorium för olika jordsammansättningar och arter. Arterna i skogen är en kombination av inhemska och exotiska av främst tall och cypress. Tanken är att både skapa grönska i området men också se vilka av arterna som trivs och frodas i vårt kalla klimat och den tuffa urbana miljön för att eventuellt kunna använda dem i flera planeringssammanhang i framtiden.

Mod en nyckelfråga

Den avslutande genomgången av gruppdiskussioner utifrån olika frågeställningar kom bland annat fram till att det saknades utvärderingar av NbS. Även vikten av mod både hos forskare att presentera NbS för politiker och hos politiker att driva frågan poängterades. Att nexus mellan politik, forskning och praktik behöver stärkas för att förklara vad NbS kan bidra med och skapa olika scenarier var också ett tydligt önskemål.

Många var överens om att en skillnad mellan forskning och praktik är att forskning ofta ska gå att generalisera medan praktiken måste lösa problemen i en specifik kontext.

Budget är ofta en begränsande faktor för både praktik och forskning och forskning kan komma fram till dyra lösningar som inte faller inom en given budget.

Därför är det viktigt att forskare tänker på hur deras forskning kommer att användas och att det finns stöd för samarbeten mellan praktiker och forskare, såväl inom finansieringsorgan som universitet och kommuner.

Att det saknas plattformar för att sprida de goda exemplen inom NbS i Öresundsregionen var det flera som tog upp och att kustperspektivet är något som binder samman regionen. Även samverkan inom vattenförvaltning stod på önskelistan och att studenter inom regionen kan involveras mer i arbetet.

- Det har varit väldigt intressant att höra hur viktigt det är att kommunicera med politiken, sa Martin Gisel avslutningsvis.

- Vi tycker den här dagen på initiativ av nätverket för naturbaserade lösningar har varit fantastisk, och som verkligen visar vilka möjligheter som finns. När vi gemensamt krokar arm kan vi stärka arbetet med naturbaserade lösningar och skapa stort genomslag. Det här är bara början på ett spännande samarbete både på SLU, och bland lärosäten och aktörer i Öresundsregionen, sa Lina Berglund-Snodgrass från Movium.

Kes Mc Cormick tackade för givande diskussioner.

-  Tack till alla deltagare, vår huvudtalare och paneldeltagare samt det fantastiska samarbetet mellan SLU, Malmö stad och Movium. Vi ser fram emot ytterligare samarbeten inom en snar framtid.

Text och foto: Malin Åberg Aas