Konstgjorda trädhål kan hjälpa skalbaggar i städer
I städer där stora gamla träd är sällsynta kan särskilda lådor ge ett hem åt arter som är beroende av trädhål. Men för att de ska fungera krävs genomtänkt design – och rätt placering.
Det är inte bara i skogen som död ved är en bristvara – även i stadsmiljöer finns för lite av den för så många organismer livsviktiga resursen. Ett sätt att gynna vedlevande arter är mulmlådor som efterliknar miljön i ihåliga träd.
Mulm är en blandning av lös, murken ved, spillning från insekter, fåglar och fladdermöss, gamla fågelbon och rester av döda djur. Det bruna pulver som du kan sätta fingrarna i inne i ett trädhål! I studien var lådorna fyllda med träflis och löv.
Men hur funkar de egentligen för vedskalbaggarna? Det har Anika Gossmann vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt i sin avhandling. Hon studerade mulmlådor i sex svenska städer: Uppsala, Örebro, Motala, Linköping, Göteborg och Lund.
Totalt identifierade hon 105 vedlevande arter – varav en tredjedel var knutna till ihåliga träd. Fem arter var rödlistade, till exempel större sågsvartbagge och aspögonbagge. Temperaturen i lådorna liknade den som uppmättes inne i riktiga trädhål.
– Därför kan mulmlådor bidra till att öka mängden livsmiljö för vedlevande organismer i stadsmiljöer där gamla träd saknas. Men de är ett komplement – inte ett substitut, säger Anika Gossmann.
Placeringen av lådan spelade roll. Det fanns fler skalbaggar i mulmlådor där det fanns mycket parker och stadsskogar i omgivningen. Om det var mycket vägar och byggnader så var det färre arter i lådorna.
Ett problem var att människor inte fattade vad lådorna var. Vissa öppnade dem av nyfikenhet, andra använde dem som papperskorgar – vilket inte är optimalt för skalbaggarna.
– Därför tror jag att det vore bättre om lådorna monterades på träden, och helst inte på ställen där man vet att mycket människor samlas. Dessutom är det viktigt att skyltarna underhålls, säger Anika.
Studien är ett samarbete med Linköpings universitet. Lådorna har varit utplacerade sedan 2014 i ett projekt som Thomas Ranius (SLU) and Nicklas Jansson (Linköpings universitet) ligger bakom. År 2019 identifierade master-studenten Caroline Ryding arterna.
Läs mer:
Död ved för alla smaker – ännu viktigare i framtiden
Life in the dead: Biodiversity in dead wood along macro- and microclimatic gradients
Död ved och mikroklimat
Studien är en del av Anika Gossmanns avhandling om vilken betydelse klimatet har för livet i död ved. Och då både det regionala klimatet och klimatet vid en viss stock. Därför har hon provtagit vedlevande skalbaggar, svampar och bakterier vid stockar från norr till söder i soliga och skuggiga lägen. En viktig slutsats är att mikroklimatet har betydelse och att arter som är anpassade till varmare klimat kan finnas i kallare regioner men då i solbelysta stockar. Därför är det viktigt att det finns död ved i både gläntor och i tätare skog. Det kommer att bli ännu viktigare i framtiden eftersom klimatet värms upp.