Hallå där Linnéa Fridell

Vem är du? Vad är din bakgrund?

Jag är utbildad landskapsarkitekt här vid SLU Alnarp och jag har tidigare arbetat som forskningsassistent här. Då var jag främst involverad i projekt med fokus på planering för motionslöpning.

Var arbetar du i dag?

Nu är jag adjunkt på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Jag undervisar på landskapsarkitektsprogrammet och programmet för hållbar stadsutveckling. Utöver undervisningen medverkar jag i mindre forskningsprojekt.

Vad handlar ditt arbete med barn och unga om?

Just nu driver jag ett Movium partnerskapsprojekt som vi kallar för ”Barns utemiljöer i lagrummet”. Projektgruppen från SLU består av mig, Maria Kylin och Lisa Norfall. Vi samarbetar med fyra kommuner, Malmö, Stockholms, Göteborgs och Helsingborgs stad. Bakgrunden är att det finns en mängd forskning som visar att barns hälsa påverkas av tillgång till utemiljöer med god kvalitet, samtidigt visar flera undersökningar att barns ytor i staden krymper. I takt med det så har vi också i en tidigare studie kunnat se att antalet rättsfall som prövar barns rätt till att ta plats mot rådande lagstiftning har ökat. I de flesta av de här fallen räcker varken kommunernas riktlinjer för de här utemiljöerna eller den rådande lagstiftningen till för att hävda vad som enligt forskning anses vara en tillräckligt god friyta för barn. I det här projektet vill vid därför ta del av kommunernas erfarenhet av planprocessen och analysera och förstå avvikelserna mellan den rådande praktiken och det nuvarande lagrummet som styr tillgången till barns utemiljö.

Vilka är det som driver de här rättsfallen?

Det är olika från fall till fall. Det kan vara privatpersoner eller privata aktörer som exempelvis nekats bygglov. Ibland är det kommunen, det förekommer fall där olika förvaltningar strider mot varandra. Även Länsstyrelsen kan driva frågorna.

Är det här någonting som har ökat efter att barnkonventionen blev lag eller har det pågått länge?

Vi har sett en ökning de senaste tio åren och vad det beror på blir intressant att undersöka vidare i projektet, där vi bland annat kommer titta på om och hur barnkonventionen nämns i de här rättsfallen. Vårt mål är att kunna konkretisera råd om hur och var riktlinjer för barns platser ska formuleras i den kommunala planprocessen för att kunna värna om dem. Att det går så långt som till att prövas i rätten visar ju att det finns ett behov av att tydliggöra det här.

Varför är det viktigt att SU håller på med forskning och undervisning om barn och landskap?

Det handlar om att ge barn, den framtida generationen, goda förutsättningar både till fysisk och psykisk hälsa genom att säkerställa att de har tillgång till goda utemiljöer. Forskningen har också visat att en tidig naturkontakt är avgörande för att man senare som vuxen har förståelse för naturen, och har en nyfikenhet för ekologiska frågor. Barnen är ju framtiden och för att vi ska få en framtid med social hållbarhet så behöver vi skapa goda förutsättningar för den framtida befolkningen och då krävs ytor där man faktiskt kan träffas, leka och utvecklas eller bara vara.

Vad tycker du är det mest intressanta inom det här området? Vad var det som drev dig in på den här med barns utemiljöer?

Jag har nog alltid varit intresserad av människan i landskapet och jag tycker att barn är extra intressanta och viktiga eftersom det är en grupp som själva har svårt att göra sig hörda och få synas och ta plats, och därför blir det intressant att titta på det lite extra.