Målen för älgstammen svåra att nå

Snart drar älgjakten i gång i södra och mellersta Sverige. Samtidigt som älgen är det viktigaste bytet för de svenska jägarna orsakar den också problem, till exempel kostsamma skogsskador. Älgen förvaltas därför utifrån olika mål, som framför allt fokuserar på en välmående älgstam och på att begränsa älgens betesskador på skog. 

Nu har SLU gjort en konsekvensanalys av målen på uppdrag av Naturvårdsverket, den myndighet som är nationellt ansvarig för viltförvaltningen. Analyserna i rapporten visar att det kommer att vara svårt eller omöjligt att nå flera av målen. 

Klimatförändringarna är en viktig anledning eftersom älgen mår sämre i ett varmare och torrare klimat. Det påverkar reproduktionen.

– Ett mål är att det ska finnas fler och tyngre kalvar än idag, men vi ser i stället färre och lättare kalvar. Det kommer knappast vara möjligt att nå dagens målnivåer för älgreproduktionen, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU och den som lett arbetet med konsekvensanalyserna.

Målet om skogsskador: Färre älgar och mer foder krävs

Samtidigt kan klimat- och viltanpassningar inom skogsbruket med fokus på att skapa blandskogar och mer föryngring med tall, hjälpa till att skapa mer mat för älgen och minska betestrycket. Målnivåerna för skogsskador är dock ambitiöst satta, enligt rapporten.

– Våra analyser visar att älgstammen skulle behöva sänkas kraftigt för att nå målen, samtidigt som vi behöver öka mängden foder. Men det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än idag och vi ser redan att jägarna inte uppfyller avskjutningsmålen. Det gör att älgstammen ökar igen, säger Fredrik Widemo.

Enligt forskarnas analyser är det tveksamt om flera av målen inom älgförvaltningen är relevanta så som de tillämpas idag. Det blir nu en fråga för förvaltningen att ta ställning till.

– Vi tackar SLU för en kunskapsrapport som blir ännu ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med älgförvaltningen. Rapporten är ett behov av underlag som utlovades i ett regeringsuppdrag kring skog och klövvilt, säger Urban Johansson, handläggare på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Ta del av rapporten: Utvärdering av de kvantitativa målen inom den svenska älgförvaltningen

Pressbild: