Ny kunskap om plantering och skötsel av björk
Björkar återhämtade sig bättre än väntat från lätta till måttliga betesskador. Och hårdare gallring gav grövre stammar hos kvarvarande träd. Det är några av resultaten i Andis Zvirgzdins doktorsavhandling från SLU.
Vårt- och glasbjörk utgör tillsammans tolv procent av virkesförrådet i svensk skog, och det är bara gran och tall det finns mer av. I Lettland och Finland har björk länge varit en viktig del av skogsproduktionen och har inte bara använts till massaved utan också som timmer och fanér. I svensk produktionsskog har björken tidigare inte setts som ett önskvärt inslag, men på senare tid har intresset för trädslaget ökat, till viss del beroende på framsteg i förädlingsarbetet med vårtbjörk. Björk kan också bidra till en ökad mångfald och kan blandas med andra trädslag som exempelvis gran.
Andis Zvirgzdins har i sitt doktorsarbete undersökt hur planterad vårtbjörk kan föryngras och skötas mer effektivt. Hur tätt träden bör planteras, hur de påverkas av betande älgar och andra hjortdjur och vad valet av gallringsstrategi betyder är några av de frågor han tittade närmare på.
Oväntat tålig mot bete
– Något som förvånade mig var hur tolerant vårtbjörken är mot bete. Även träd som hade betade toppskott flera år i rad kunde behålla vitaliteten och återhämta sig i höjd och diameter inom några år. Det visar vilken stark förmåga björken har att kompensera tillväxtbortfall, säger Andis Zvirgzdins, som var doktorand vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och knuten till Trees For Me, ett tvärvetenskapligt kompetenscentrum för forskning och samverkan kring snabbväxande lövträd.
I områden med låg till måttlig risk för bete kan vårtbjörkens snabba tillväxt och kompensatoriska förmåga minska behovet av behandling mot viltbete eftersom träden relativt snabbt växer förbi den höjd då de är mest begärliga för vilt.
Sammantaget visar studierna att björken i Sverige tycks påverkas mindre av bete än vad forskarna förväntade sig.
– Betets kortsiktiga effekter på trädkvaliteten var märkbara, men de långsiktiga effekterna var inte så allvarliga som vi först trodde, säger Andis Zvirgzdins.
Viltskyddsmedel kan dock behövas, särskilt i områden med mycket älg och rådjur, eftersom högt betestryck kan orsaka långsiktiga negativa effekter på tillväxten och stammens kvalitet.
Plantera tätt eller glest?
Resultaten visade att glesare planteringsförband, dvs. färre träd per hektar, ökade björkstammarnas diametertillväxt. Om målet med skogsproduktionen är snabb produktion av grovt virke av hög kvalitet kan gallringsprogram med relativt hårda gallringar vara gynnsamt. Hårdare gallring minskade dock beståndets totala produktionsvolym.
– Att plantera björkplantorna tätare kan leda till att betestrycket fördelas på fler träd, säger Andis Zvirgzdins. Det skulle kunna bidra till att man får tillräckliga nivåer av högkvalitativa stammar för framtida produktion där betestrycket är ett problem, men detta är något som måste bekräftas genom fortsatt forskning.
Förbättrad produktivitet och ökat intresse
Andis Zvirgzdins har också gjort simuleringar av tillväxt i olika typer av björkbestånd. Dessa studier visar att genetiskt förädlat plantmaterial av björk och korrekt skötsel inte bara kan ge bättre tillväxt utan också kortare omloppstider och bättre ekonomi.
– Att använda genetiskt förädlat plantmaterial, fastställa tydliga skötselmål och beakta ståndortens egenskaper måste vara vägledande i skogsägarens beslut. Det bäddar för en framgångsrik användning av planterad vårtbjörk, menar Andis Zvirgzdins.
Framsteg inom björkförädling och ett behov av mer mångfald i barrträdsdominerade skogar – för att öka den biologiska mångfalden och minska risker kopplade till bland annat klimatförändringar – har bidragit till ett ökat intresse för att plantera björk bland svenska skogsägare.
– Vårtbjörk är en av de mer lovande arterna när det gäller att skapa variation i det svenska skogslandskapet, framhåller Andis Zvirgzdins, som nu ska fortsätta sin forskarkarriär på Skogforsk.
Mer om avhandlingen
Andis Zvirgzdins försvarade sin avhandling "Establishment and management of planted birch: prospects and challenges for sustainable forest management" den 10 oktober 2025.
Forskningen genomfördes genom en kombination av kort- och långsiktiga fältförsök, enkätstudier och intervjuer med privata skogsägare i södra och mellersta Sverige samt Lettland.
Länk till avhandlingen (pdf)
Kontaktpersoner
Andis Zvirgzdins, doktorand
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
079-3367474, andis.zvirgzdins@slu.se
Andis besvarar helst frågor på engelska.
Urban Nilsson, professor
Trees For Me och institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
070-346 51 92, urban.nilsson@slu.se