
Positiva signaler och oroväckande trender i nya fiskrapporter från unikt miljöövervakningsprogram
Sedan 1980-talet har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet (GU) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) följt hälsa, populationsstatus och miljögiftsnivåer hos fisk i utvalda referensområden längs Sveriges kust. Nu har resultaten från fyra områden sammanställts i nya rapporter.
I rapporterna presenteras resultaten från Torhamn (södra Egentliga Östersjön), Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön), Holmöarna (Bottniska viken) och Fjällbacka (Västerhavet).
– Den här typen av miljöövervakning utgör ett världsunikt program för integrerad kustfiskövervakning. Syftet med programmet är att följa hur storskaliga miljöförändringar och miljögifter påverkar fiskens hälsa och populationsutveckling, säger Jens Olsson som är forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU och en av författarna bakom rapporterna.
Vad visar då de senaste rapporterna?
Provfiskefångsterna av sik och mört ökar i Holmöarna och Kvädöfjärden. I Kvädöfjärden och Torhamn ökar även fångsterna av strömming. Samtidigt minskar fångsterna av gädda i samma områden längs Egentliga Östersjöns kust.
För nyckelarten abborre skiljer sig utvecklingen åt mellan områdena, men det gemensamma är att den växer snabbt i samtliga områden och de individer som fångats i provfisket under senare år är betydligt yngre jämfört med de som fångades när undersökningarna påbörjades. I Västerhavet ökar fångsterna av den svarta smörbulten, medan torsken och rödspättan minskar.
– Det är glädjande att viktiga arter som sik och strömming ökar, och att abborren växer bra, men samtidigt är det oroande att gäddan fortsatt minskar och att mörten ökar så kraftigt i två av områdena. Var de äldre abborrarna tagit vägen är fortfarande ett mysterium, säger Jens Olsson.
Hälsotillståndet hos abborre och tånglake i Östersjön har förbättrats något över tid, men på västkusten är hälsotillståndet hos tånglake tydligt påverkat utan några tydliga tecken på förbättring.
– Det är naturligtvis positivt att se att den tidigare negativa utvecklingen i hälsotillståndet hos abborre och tånglake i Östersjön stannat av något. Samtidigt visar resultaten att båda arternas hälsa fortfarande är påverkad och i området på Västkusten är tånglakens hälsa tydligt försämrad, troligen på grund av exponering för kemiska ämnen, säger professor Lars Förlin vid Göteborgs universitet och som lett fiskhälsoundersökningarna.
Generellt har även miljögiftshalterna i fisken minskat, men PFOS ökar i ett område och kvicksilver finns fortfarande i höga halter i vissa arter.
– Det är oroande att kvicksilverhalterna fortfarande är höga och att PFOS ökar i abborre i Kvädöfjärden. Kvicksilvret kommer troligen från redan befintliga källor av metallen i miljön, medan PFOS tyder på nya utsläpp. Vi ser också tydliga effekter av att flera miljögifter*, som tidigare förekom i höga koncentrationer i fisken, har förbjudits då halterna av dessa minskat kraftigt, säger Suzanne Faxneld som är intendent vid Naturhistoriska riksmuseet och som ansvarar för miljögiftsanalyserna.
Tillsammans betonar forskarna vikten av långsiktig miljöövervakning.
– Resultaten visar hur viktigt det är med långsiktig miljöövervakning och finansiering för att förstå hur miljön påverkas av övergödning, klimatförändringar och miljögifter – och hur naturen svarar på våra åtgärder. Kort sagt: gör vi ingen spaning har vi ingen aning, säger Jens Olsson.
*Exempel på miljögifter som tidigare förekom i höga koncentrationer i fisken: PCB, DDT, HCB och HCH-föreningar tillsammans med metaller som krom, nickel och bly.
Ta del av rappoterna
- Aqua notes 2025:22 Resultat från Integrerad kustfiskövervakning : Fjällbacka (Västerhavet) 1989–2024.
- Aqua notes 2025:23 Resultat från Integrerad kustfiskövervakning : Holmöarna (Bottniska viken) 1989–2024.
- Aqua notes 2025:24 Resultat från Integrerad kustfiskövervakning : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1981–2024.
- Aqua notes 2025:25 Resultat från Integrerad kustfiskövervakning : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002–2024.
Om den integrerade kustfiskövervakningen
Den nationella integrerade kustfiskövervakningen genomförs av SLU (fiskbestånd), Göteborgs universitet (fiskhälsa) och Naturhistoriska riksmuseet (miljögifter), och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten. Rådata för fiskbestånd och fiskhälsa lagras i databasen KUL. Data för miljögifter lagras på SGU. Resultat publiceras bland annat som faktablad i SLU Aquas rapportserie.
Kontakt
-
Person