Fisk är viktig men hur stor är egentligen den svenska handeln med fisk?

Cecilia Hammarlund är utredare vid Agrifood Economics Centre, som är ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet. Hon studerar framför allt  landsbygdsutveckling samt yrkesfiske och vattenbruk och analyserar bland annat olika ekonomiska utmaningar som den svenska landsbygden står inför och frågor om hur det svenska fiskets ekonomi utvecklas och påverkas av förvaltning.

Vi ställde några frågor till Cecilia Hammarlund om rapporten:

Kan du kort sammanfatta vad rapporten handlar om och vad ni har undersökt?

– Vi har uppskattat storleken på svenska aktörers export och import av fisk och skaldjur. Eftersom officiellt redovisade data störs av att stora mängder norska produkter, framför allt lax, finns med i den svenska statistiken har det varit svårt att få fram sådana uppgifter tidigare. 

Har resultaten förändrat vår bild av svensk handel av fisk och skaldjur?

– Vi har nu en tydligare bild av den export och import av fisk och skaldjur som kommer från svenska aktörer.  Det finns fortfarande en del osäkerheter. Framför allt är det svårt att få tillförlitliga exportvärden (alltså värden i kronor). Importsiffrorna känns mer tillförlitliga och det är framför allt lax, torsk och räkor som importeras.

Var det något i resultaten som överraskade er?

– Att importen är så mycket större än exporten. Fisk- och skaldjur för cirka 12 miljarder kronor importerades år 2024 till Sverige. Om laxen exkluderas (den mesta svensk lax som exporteras kommer troligtvis kommer från Norge) var den svenska exporten värd cirka 2,5 miljarder år 2024 kronor enligt våra beräkningar. 

Det är också slående att så stora delar av exportvolymen består av foderfisk. När det gäller värdet av exporten är det svårt att få fram tillförlitliga uppgifter, men odlad regnbåge är troligtvis en av de viktigaste varorna för svensk fiskexport.  

Det är också intressant att beredd sill både importeras och exporteras och att exporterad sill är 22 kronor dyrare än den importerade.  

Hur kan resultaten kopplas till svensk livsmedelsberedskap och livsmedelsstrategin?

– I Livsmedelsstrategin 2.0, betonar regeringen att livsmedelsberedskap är ett av motiven till att öka både produktionen och exporten. Att veta hur stor exporten är och vilka produkter den består av i dagsläget borde vara en viktig utgångspunkt för att formulera ett sådant motiv. Det borde även vara viktigt att förstå hur importen av fisk och skaldjur ser ut för att kunna uppskatta hur denna påverkas i händelse av en kris.