Agritechnica – en manifestation av strukturrationaliseringen 

Det enkla svaret är nog nej – den nya tekniken är inte alltid lönsam men att det beror på situationen. Lantbrukarnas utmaning blir att kunna identifiera vilka innovationer som vore lönsamma för den egna gården. När jag riktade frågan om lönsamhet till säljarna på mässan fick jag sällan tydliga svar utan i stället en beskrivning av de tekniska fördelarna. Min upplevelse är att lönsamhetsperspektivet ofta glöms bort, eller uppsåtligen förbises, och att den nya tekniken är sprungen ur produktionstekniska ambitioner snarare än företagsekonomiska. Det är egentligen inte fel så länge lantbruksföretagaren är medveten om sina målsättningar – är det högst produktion, högst lönsamhet eller något helt annat?

Störst lockade flest

Utbudet av nya tekniska lösningar var enormt med till exempel nya sensorer, autonom teknik, och lösningar för precisionsjordbruk. Och de största maskinerna lockade de största folksamlingarna. Lantbrukets strukturrationalisering manifesterades i besökarnas attraktion till de största och mest kraftfulla maskinerna. Har vi skapat ett system där industrin erbjuder dyra lösningar för storskaligt lantbruk, vilket tvingar lantbrukare att växa för att hänga med, vilket i sin tur bekräftar behovet av ännu större maskiner? Och vilka blir vinnarna i utvecklingen?  

Större inte alltid bättre

Det är dags nyansera bilden om att större alltid är bättre. Frågan kommer lyftas på Jordbruksekonomisk konferens den 2 december. Jag vill understryka att lantbruksföretagen fortsatt behöver ny teknik för att bli mer hållbara, men de behöver också verktyg för att avgöra om tekniken är en god investering för just deras företag. Annars är det lätt att dras med i tjusningen av mässornas färggranna montrar och blankpolerade maskiner och investera i det största och senaste, men inte nödvändigtvis det som passar den egna gården bäst. 

Av Samuel Bäckelin